- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Femte bind /
191

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ΐ’(5ω^ φορέοις Μεσσηίδος η ‘Υπερείης, Z, 457. ανδρα μάχης έρνσαιο,
Ε, 456; χάρμης, Ρ, 1()1. παρειών δάχρν ομορξάμενον, λ, 530; Σ, 124;
πί&ων ηφνσσετο οίνος, ψ, 305. τον ·&εοΙ χαχότητος ϊλνσαν, ε, 397 etc.
Af samma slag är gen., som förenas med verb, som betyda
„afhålla", „alliålla sig“ (Delbr. s. 5): άμννω, (ρΊχω, ϊχω,
ϊσχω, τρέπω (βλάπτω, δέω, δια τρίβω), t. βΧ.: Τρώας αμννε νεών, 0,731;
άμννόμενοι Καλνδωνος, I, 530 etc. παιδ’ος έέργί/ μνΐαν, 4, 131;
ειργομένη χροός, Ρ, 571. μηδέ μ’ερνχε μάχης, Σ, 126. λωβητηρα ιοχ
άγοράων, Β, 275 etc. Det är i synnerhet efter ΐχω i
medialform, som denna genitivus ofta förekommer hos Hom.: ’έσχοντo
μάχης r, 84; φόβον, ω, 57; μένεος, Ρ, 503 etc. I dessa sist
anförda exempel är genitiven tydligen af separativ natur, altså
en ablativus, men däremot synes den böra uppfattas såsom
ren och ursprunglig efter samma verb i sådana uttryck, som:
λάβε πέτρης, της ϊχετο, B, 429; σέο δ,εξεται, οττι χεν αρχτ), ι, 102, 1
hvilka exempel den närmar sig i afseende på betydelsen den
rena genitiven, som forbindes med verben άπτεσ&αι, ψανειν,
λαμβόνειν och hvilken efter liknande uttryck återfinnes i
sanskrit, jfr. Siecke, s. 37 flj. Men Oaktadt dessa skilda
betydelser, som gen. vid verbet ¥χω antager, så skulle den
möjligen kunna leda sitt upphof från samma grundåskådning,
eller samma betydelse af sammanhang, sämmanhörighet
(som ju är genitivens grundbetydelse1)), och vi skulle
sålunda här hafva en punkt, hvari genitivens och ablativens
betydelser sammanträffa, men som på samma gång utgör en
gränspunkt eller utgångspunkt för de olika betydelserna,
hvarifrån de gå åt skilda håll („hålla sig t i 11“ —- „hålla
i“ — „hålla sig ifrån“). λ7! återkomma till samma
spörsmål längre ned. Med den gen.-ablativus, som träffas efter
nyss anförda verb, synes Delbriick (s. 5) med rätta vilja
sammanställa gen. efter λήγω, λωφάω, πανω (-ομαι), och man
kan tillägga λείπομαι och φείδομαι, ty vid alla dessa verb är

‘) Jämför Hiibschmann, Zur Casuslehre, s. 104—113. Som bekant,
har man i senaste tider utvecklat Michelsens uppfattning af
genitiven såsom adnominal i den riktning, att den ursprungligen skulle
vara ett adjektiv, som stereotyperats, ett antagande, som rönt
mycket bifall, ehuru man förgäfves från etymologisk synpunkt
sökt gifva detsamma säkert stöd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr5/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free