- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Femte bind /
200

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4) Af de verb. som betyda taga, beröfva hafva
följande tydligen hos Hom. gen.-abl.: αίρέω, αρπάζω, σνλάω;
αφαιρέω, έξαφαιρέω, έξαιρέω, αψαρπόζω, έξαρπάζω, άποαίννμαι] έχπέο&ω,
έξαπόλλνμι, έχφ&ίνω, t. ΘΧ. έμεν δ’ελετο μέγαν ορχον, δ, 746. αγέλης
βονν αρπάσί], V, 62. <5 σνλα πώμα φαρέτρης, J, 116 etc. Men det
är påtagligt, att samma separativa betydelse ligger till grund
för gen. efter öfriga verba privandi (ehuru den där stöder
sig på ett olika åskådningssätt), nämligen: άλαόω, άμέρδω,
γνμνόω, στερέω, ψενδω, άτέμβω: ον οφ&αλμον άλάωσεν, α, 69; ι, 4-16.
(τον) οφ&αλμών αμερσε, &, 64. Såsom ofvan antydts, kan någon
tvekan uppstå om genitivens uppfattning efter verbet άμέρδω,
hvars egentliga betydelse är expertem facere (Curt. Grundz.
s. 634), hvadan denna gen. är att sammanställa med gen.
vid άμοιρος, i hvilken Curtius, såsom vi nedan skola se, finner
en sammansmältning af genitivens och ablativens begrepp.
Vidare påträffas här åter en begreppsöfvergång från
ablativen till genitiven, som ofvan vidrörts. Om vi jämföra:
f/ρημένων δωμάτων ί/ρημε&α, Eur. El. 1009 eller αγέλης βονν άρπάσι/
med t. ex. σνμπέμψατε μοι νμών αντών έλόμενοι οϊτινες etc. Xen.
An. VI, 4, 18, så synes skilnaden i betydelsen hos gen. i de
två sist nämda exempeln så obetydlig, att det är svårt att
afgöra, om gen’, i dessa bör uppfattas såsom ablativus eller
partitivus. Lika så: ‘όσ αν Τρο:ης έξήρατ 1 Οδνσσενς, ε, 39; 137.
έξ^ρημέναι στρατόν, Eur. Tr. 34. Ι&ύχι,ς εξαίρετοι, δ, 643; γέρας
λείας Τρωικής έξαίρετον, Eur. Andr. 1δ. πασών Αελφιδών εξαίρετοι,
Eur. Ion 1323 etc., i hvilka uttryck en skarp begränsning
af ablativens och genitivens område är omöjlig.

5) Vidare följer gen.-abl. verb, som betyda sakna; jfr.
Delb. ALI S. 8 : δένομαι, έπιδενομαι, χατέω, χατίζω, χηρεύω, χράομαι,
χρή, χρηίζω. Vid dessa verb är slägtskapen emellan genitivens
och ablativens betydelser synnerligen i ögonen fallande t. ex.
vid χατίζω. I uttrycket νόστοιο χατίζων, 156; λ, 350 fordrar
den i verbet liggande betydelsen af längtan uppenbarligen
ursprunglig genitivus (jfr. έπι&νμεϊσ&αi Siecke, § 8), som är
att sammanställa med gen. efter ελδομαι, ίμε·’αοι, λιλαίομαι, πο&έω,
Ισχανάω, ϊεμαι, ’έσσνμαι; men 2, 392: Θέτις νν τι σετο χατίζει synes
verbets betydelse af saknad fordra gen.-abl. i
öfverens-stämmelse med andra här ofvan uppräknade verb. Andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr5/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free