- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Femte bind /
201

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ex. på genitivens och ablativens sammanflytande betydelse
hafva vi efter χράομαι t. ex. νόστον κεκρημένον ήδέ γνναιχός, α, 13;
γάμον, χ, 50; εννΐ,ς, τ, 262, i hvilka uttryck gen. bör uppfattas
såsom ursprunglig, såsom vid χατίζω, men i följ. såsom
ablativus: χομιδης χεχρημένοι, ξ, 124; ότεν, ρ, 241; σίτον και οίνον,
ν, 378 etc., där bet. af be hof, brist är förherskande.
Liknande öfverensstämmelse i konstruktion förekommer vid
egeo och incligeo i latinet. Det är alldeles klart, att ett inre
samband finnes emellan de olika betydelserna hos gen. vid
dessa verb, nämligen af samma art, som i gen. vid εχω i dess
båda betydelser hålla sig till och afhålla sig ifrån,
som vi ofvan behandlat. Att så är, kan man se af genitivens
betydelse vid Ισχανάω·, ty detta verbs grundbetydelse är ti
11-bakahålla (ί’σχω, εχω), men dock förekommer en ren och
egentlig genitivus hos Hom. efter detta verb, då det antager
bet. sträfva, trakta efter (eg. hålla sig till): μέγ«
δρόμον ισχανόωσαν, Ψ, 300; ισχανόων φιλότιμος, &, 288. (En
liknande utveckling i betydelsen se vi hos verben ϊψαι och
εσσνμαι, i deras förening med genitivus.) Att betydelsen af
saknad, brist hos gen. efter dessa verb bör härledas ur
den separativa bet., som ligger i gen. efter ΐχω, χάζομαι m. fl.,
som betyda afhålla, vika, kan man se af gen. vid δέω,
δέο-ομαι, δει. Uti det ex., som återfinnes, δ, 380; 469: öc τ!ς
μ άϋτινάτων πεδάα, καί ϊδΐ)σε κείεν&ον, är den separativa
betydelsen hos genitiven klar. Däremot ser man, huru samma
separativa bet. hos gen. vid det beslägtade δένομαι, så att
säga under våra ögon, öfvergår till den öfverflyttade bet. af
saknad, brist, N, 310: έπεί ον πο&ι Ό.πομαι όντως δενεσ&αι
ποίέμοιο Άχαιονς, hvilket uttryck hos Ameis-Hentze riktigt
an-gifves egentligen betyda: „zuriickbleiben hinter dem Kampfe“,
samt sedermera „dem Kampfe nicht gewachsen sein“ (pugna
abesse, pugnæ deesse). Andra öfversätta: „an Kampf keinen
Mangel haben“. μάχης, p, 142 etc.; jfr. samma konstruktion
vid έπιδένομαι, Ψ, 670; E, 636. Ur denna separativa betydelse
tyckes det. som om man med lätthet skulle kunna förklara
konstruktionen och genitivens ursprung vid δεϊ i sådana
uttryck, som: δεϊ σε σοφον λόγον, Eur. Rhes. 837; Hipp. 23; 490;
Ion 1018 etc. Delbriick (ALI s. 9) öfversätter också δεϊ με

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr5/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free