Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ϊηηοί εξ έπιδι,φριάδος δέδεντο, κ, 475). Några andra ex., i hvilka
gen. kan anses beteckna utgångspunkten, må här få plats:
άρξάμενοι τον χώρον, φ, 142; σέο δ’ίίρξομαι, I, 97. κεφαλής έκδέρκεται
Άσσε, Ψ, 477. Πέργαμον έκκατιδών, Η, 21. νεκνων διεφαίνετο χώρος,
0,491. δονρα Χαρνβδιος έξεφαάν&η, μ, 411. νηέφψε τραπίζης, ρ, 409.
ως ar/μης απέλαμπ, χ, 319. έκφ&έγξατο δίνης, Φ, 213. I alla
dessa ex. har gen. utån tvifvel separativ betydelse;
tvifvel-aktigare är, huru gen. bör uppfattas i följ. uttryck, som
möjligen kunna hänföras hit: λονεσ-0-αι ενρεϊος ποταμοϊο, ζ, 508
etc. ’Λκεανοϊο, Ε, 6; jfr. λό’ εχ τρ’ποδος, κ, 361; χεϊρας νιψάμενος
αΚός, β, 261; jfr. έκ ποταμόν χρόα νίζετο, ζ, 224. τον (λέβητος) πόδας
έξαπένιζεν. τ, 387. På dessa ställen anser Heutze (som på det
sista skrifver ™), att genitiven har partitiv betydelse, och
det med rätta, om gen. sammanställes med samma konstr.
vid απτεσ&αι, men jämför man den samma med de exempel,
vi stält bredvid, i hvilka gen. förenas med prep., och med
τον (λερ’/,τίκ), så att ποταμοϊο, ’Slxeavoio, αλός tänkas såsom
kärlen, hvarur man vid tvagningen tager vattnet, så måste de
uppfattas såsom ablativer d. v. s. hafva separativ betydelse.
I dessa exempel skulle sålunda genitivens och ablativens
fränd-skap vara af ungefär samma art, som vi ofvan sett vid verb,
som betyda beröfva, däremot i uttrycket π,νρος -θ-ερέω, ρ, 23,
som med de nyss nämda plägar sammanställas, kan geu.
förklaras för partitivus eller ablativus („värma sig vid [från]
elden“) i öfverensstämmelse med B, 448. Delbruck, som
(ALI s. 32) uppfattat gen. såsom en ursprunglig localis,
upplyser i Grundl. s. 44. att han ej på ett tillfredsställande sätt
kan förklara dessa genitiver.
Till det slag af gen., som vi i detta moment behandlat,
är måhända att räkna den gen. — man skulle af den
motsvarande konstr. i latinet kunna kalla den genitivus
respiciendi —, hvilken förnämligast förekommer vid verb, som
betyda fatta, hålla, för att angifva, hvarest (från hvilken
sida, a qua parte) man fattar eller håller något. Delbruck
uämner ej uttryckligen, så vidt jag vet, att denna gen. är
af ablativt ursprung, men i förbigående antyder han om ett
hit hörande uttryck, att det kan uppfattas som ablativus,
nämligen: κεφαληφιν λάβεν (sc. Κεβριόνην) n, 762 (ALI s. 70),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
