Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan kan det ej förnekas, att ackusativen väl låter hänföra
sig till hufvudverbet, då gen. ensam kommer att bero af
verbum prehendendi, hvadan han blifver af samma slag. som i
uttrycken λάβε γοννων, x, 323; δεξιτερης ΐλε χειρός, Η, 108 etc.
Men i dylika exempel har gen. tydligen samma betydelse,
som vid Άπτεσϋ-αι, ψανειν etc., och vi äro således inne på den
ursprungliga genitivens område. Curtius sammanför också
det fall, vi här behandlat, med gen. efter öfriga verb, som
betyda fatta, Schulgr. 419 c (12te Aufl.) d. v. s. vill
förklara äfven detta fall såsom en genitivus partitivus. Men
på ett annat ställe (Erläuter. s. 173), där han (slutande sig
till J. Grimms uppfattning af den verbala genitiven såsom den
kasus, i hvilken „geringere Objectivirung liegt“, i motsats
mot ackusativen, d. ä. såsom partitivus uppfattas denna
genitivus) uttalar sin tvekan om, huru vidsträckt och i
hvilken omfattning man bör anse genitivus partitivus
förekomma vid verb, säger han, att genitiven är att anse såsom
partitivus vid de verb, som hafva en dubbel konstruktion,
nämligen än genitivus och än ackusativus. Om vi därför
med de ofvan anförda exempeln jämföra följ.: δεξιτερψ έλών
έμέ χείρα προσηνδα, σ, 258; χειρι χεϊρα λαβόντες, "Φ, 286, bör det
fall, vi ofvan behandlat, uppfattas såsom en gen. partitivus,
såsom Curtius i sin grammatik gjort; men han tillägger på
anförda ställe „und zwar mit dem Unterschied, dass der
Accusativ den völlig bewältigten oder untheilbaren
Gegen-stand bezeichnet“. Genom detta tillägg har hans
uppfattning, såsom oss synes, blifvit betydligt invecklad och
fördunklad; ty när skall man anse, att en dylik „Unterschied"
eger rum? Skall man anse, att χείρα i föregående ex.
uttrycker „den v. b. und u. Gegenstand", men ej χειρός i
λαμβάνειv χειρός? Om vi emellertid fasthålla genitivens partitiva
beskaffenhet i de uttryck, där ingen ackusativus tillkommer,
men antaga den samma hafva separativ betydelse, så snart
en dylik ackusativus är till finnandes, ett antagande som
vi sågo hafva stöd i latinet och som vi skola se bekräftas
af ett analogt förhållande vid verb, som betyda höra, så
hafva vi här ett sammanträffande af genitivens och ablativens
betydelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
