- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Femte bind /
212

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lydelsen här mötas och sammansmälta. Denna gen. skulle
sålunda vara en „brygga" emellan ablativens begrepp vid
komp. och genitivens vid superlativen. Vi hafva ofvan på
flera ställeD, t. ex. vid verb, som betyda utvälja och taga
uppvisat samma öfvergång i betydelsen från abl. till gen.s
begrepp. Curtius (Erläuter. s. 169) yttrar om gen. vid komp.:
„Der Genitiv des verglichenen Gegenstandes bei Comparativen
kann ohne Gewaltsamkeit als eine spätere vom Ablativ
iiber-kommene Function dargestellt werden. Aber unverkennbar
ist es doch, dass hierfiir auch der eigentliche und
nrspriing-liche Genitivgebrauch manche Anknupfungspunkte bietet.
Das Genitivverhältniss hat sich im Sprachgebrauch zu dem
der Relativität iiberhaupt ausgebildet.“ En sådan
anknytningspunkt finner han i gen. vid άξιος, αντάξιος, ■— πρόσω,
πρόσΰεν, Άνω jämförd med gen. vid μείζων, μεΐων. Beträffande
denna Curtii anmärkning skulle man kunna göra den
invändningen, att äfven ablativbegreppet har kunnat utbilda
sig till att uttrycka „Relativität", ty livad som skilt sig
från ett föremål, står ju till det samma i ett visst förhållande,
såsom man tydligen ser vid verb med komp. betydelse, där
det separativa begreppet utbildat sig till att uttrycka
förhållandet af öfver- och underlägsenhet emellan personer,
föremål etc. Då Curtius nämligen tillägger om verb med
komp. bet., att den gen., som vid dessa förekommer,
svårligen låter skilja sig från gen. vid komp., så lär väl detta
af ingen kunna bestridas; men då han med denna genitivus
sammanställer samma konstr. vid verb, som betyda lierska,
t. ex. αρχειν, βασάεύβιν, och då han, emedan dessa i sanskrit
(Siecke s. 55 följ.) och latinet (potiri) förenas med gen.,
antager, att denna genitivkonstruktion är ursprunglig och
gemensam för alla de här nämda verben, så motsäges hau på
det bestämdaste af Delbriick (Grundlagen s. 40), som
anmärker, att Kiihner falskligen sammanställer „Verba des
Herrschens mit Verben des Ubertreffens". Altså bör enligt
Delbriick gen. efter verb med komp. bet. och naturligtvis
äfven vid komp. skiljas från gen., som förekommer vid verb,
som betyda her ska, alldenstund den förra företräder en
ursprunglig ablativus, den senare ursprunglig genitivus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr5/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free