- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
125

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jfr. juvenis, -nes. ϊχμενος (ΐ*«) eg. kommande, inskr.
kommande såsom gynsam, d. ä. gynsam, A, 479. ίχέτης
(ϊχω) eg. (skydds) sö kan de, inskr. supplex, t, 269.

Ord, som beteckna färg, hafva, såsom vi ofvan sett, ofta
undergått betydelseutvidgning. Såsom exempel på
betydelseinskränkning må anföras λενχός (lux, λεύσσω) — lysande,
t. ex. αίγλη, λέβης, νδωρ, specialiserad t hvitglänsande, hvit
t. ex. γάλα, οστε«, ίίλφιτιχ etc. Jfr. αργής \ brun af brinna.

En inskränkning i betydelsen hos svenska adjektiv är ej
ovanlig, t. ex. barnslig (enfaldig), egen (= besynnerlig), full
(= drucken), gemen (nedrig), ädel (af hög börd), sinlig (vällustig) ;
kvick bet. urspr. lefvande, vitter urspr. förståndig etc. Äfven
particip: hafvande, betydande, väckt, omvänd, inskränkt
etc. Liksom stundom vid substantiven framträder här en
betydelsens „försämring“ eller „förbättring“. ^,Είη
gleichgültiges Wort wird einigemale zufällig in lobendem Sinne
angewendet; es erhält hiedurch die Tendenz zu
ausschliesslich lobender Bedeutung. Dasselbe Wort wird vielleicht in
einem ändern Dialect in tadelnder Bedeutung angewendet
und erhält dadurch die entgegengesetzte Tendenz.“ Geiger,
Ursprung der Sprache, S. 40.

Betydelsens inskränkning vid verb. Betydelsen
hos verbet är liksom hos adjektivet mindre bestämd än
hos substantivet eller rättare mera beroende af verbets
ställning, sammanhanget, de bestämningar (subjekt, objekt

o. s. v.), som tilläggas det samma, t. ex. Άγω bet. föra, men
i förening med obj. γνναϊχα = taga till hustru; jfr.
ducere uxorem, άχονω = höra; såsom en spécialisation af
denna betydelse torde man böra uppfatta bet. lyssna till
(— höra med uppmärksamhet), lyda: fteov S’tôç δψος άχονεν,
r/, 11. Så OCk χλνω: τον μάλα μέν κλνον, ο, 220. Jfr. UUdio i
latinet och hörsam, hörsamma i sv.

αμείβω eg. växla, men i medium har verbet betydelsen
svara, hvad som enligt grekiskans åskådningssätt är =
växla ord, och hvilken betydelse sålunda är att betrakta
som en inskränkning af den ursprungliga, 5, 382; (stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free