Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt ersätta impf, civo>ye(v) med plqpf. åvcoyei, så strandar detta
fullkomligt på de två ställen, s 276, o 97, där förstnämda form
står inuti versen och före konsonantiskt börjande ord — åvaysv
ö 482, v 139, y 368 efterföljdt af vokaliskt. framljud kunde
ändras till uvcoyei, eller möjl. åvåye1 — och på pluralen î]vcayov
avuyov motsvarande kypr. uvayov (Cauer Del.2 472, 2), hvilken
man i alla händelser måste lemna orubhad. Häraf framgår också,
att Christ’s i sig själft möjliga läsningsförslag årcoysn (1. àvcôye’) i
st. f. 1 s. avayov, i 331 och E 805, måste förfalla1). Tager man
nu vidare i betraktande, att åtminstone (med und. af tragici) i
senare källor — jag bortser således från det nyss omnämda,
möjligen tvistiga àvàytxov (-te) — den tematiska flexionen af
ordet finnes så godt som fullständigt genomförd, att därtill den
redan hos Homer uppträdande första aoristen, inf. àvaÇni, konj.
«j’âÇofiev (Hes. Sc. 479 rpcùÇe), i sin mån hänvisar på en verbal-2)
och presensstam <tva>y(o-) — fut. otvéÇco kan likaväl tillhöra
perf. — och slutligen att en öfverflyttning från perfekt- till
presensböjning ju icke innebär den ringaste osannolikhet (jfr
Curtius a. st.), så synes det vara ganska tydligt, att äfven den
jämförelsevis så lätta ändringen af hom. près, àvcoysi till. perf.
ava>ys(%’) är obefogad. Därmed är naturligtvis ingalunda sagdt,
att- nämda presens icke en eller annan gång, särskildt t. ex. i
formeln énoxçvvei y.al dvcoysi (e. x. avcoyev O 725 Christ), skulle
kunna ha utträngt den äldre perfektformen ur vår text. Men
den själfgjorda analogistiska regeln, mau velat liäfda, är ohållbar.
En ytterligare presensbildning uvcaybo- (jfr yeycovéa : yiycava)
skulle föreligga i impf. 3 pl. rpûyeov II 394, i fall denna de
bästa handskrifternas läsart vore riktig. Emellertid hafva nyare
utgifvare, med undantag af La Eoche (se hans skoluppl. II2,
s. 159), i allmänhet frångått densamma och skrifva i stället
rpcayBi (rjvcoyov).
avcoya har redan inom den gamla grammatiken framkallat en
del etymologiska tolkningsförsök. Ett par af dessa tankar ha
kommit att återupptagas af moderna språkforskare, och det torde
således icke vara alldeles olämpligt att förberedelsevis ägna de
antika härledningarne någon uppmärksamhet, huru ringa också
det verkliga utbyte i sak, som därigenom vinnes, af flera skäl
måste blifva. En, såvidt jag kan bedöma, tämligen fullständig
uppräkning af desamma lemnar artikeln clvcoye i Etymologicum
magnum 115,24 f., som jag därföre bär vill anföra efter
Gais-fords upplaga:
Artùyt : Aaovç S’’AxQeiôi)ç ånoXv/iaivBcr&ai avcoyev \_A 313] ’ExeXevav.
’Eaxi xb S-é/xa avaya, nçccrxrjç avÇvyiaç räv negtarm/iévov. réyovev
*) Leo Meyer, Vgl. Gr. P, s. 893 anser tvärtom, att i)viLyea och rpmyu
böra rättas till Ijvwyov och ijvwyev.
a) Jfr. ytterligare de primära Domina àvmytj (Ap. Rhod.), avmiiç ■
ßovAtvoig mmyjim (ss. : çrçy) ■ y.sXevatty.or, Hesych.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
