Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ùiiuyji. af åq-itfU). Buttmann vill dock icke hafva denna sin
etymologi betraktad såsom något annat än en afsevärd gissning och
anser endast så mycket vara säkert, att avuiya hvarken är ett
sammansatt ord, ej häller ett perfektum af près, dvåyu>. Pott
Et. F. I1, s. 184 (jfr II2, 2, 2, s. 52) erinrar häremot, att
â-yyeXoç själft troligen är ett kompositum1), en uppfattning, som
låter försvara sig äfven i det fallet, att nämda ord är i släkt
med skr. ångiras och med pers. uyyitqoç (Fick II. s. 13, jfr
Vanicek Gr.-lat. etym. Wbch s. 203). Ytterligare
anmärkningar äro, att den för avtoya erforderliga biformen af
r. åyj, är alldeles obestyrkt, att frånvaron af reduplikation, vare
sig attisk eller temporalt augmenterande, måste anses i viss mån
besynnerlig hos en med enkel kort vokal i öppen stafvelse
börjande verbalstam, såsom *åvry (jfr Curtius Vbm II2, s. 167 f.),
och att öfverensstämmelsen i betydelse mellan ayyeXoç, uyyiXXu)
och ttvcuya är ingenting mindre än slående.
Benfey, K. Z. IX.s. 126 f. (jfr Griech.Wzllex. II, s. 144).
sammanställer avwya med ava£, st. åvay-t-, dvajct- och på grund häraf,
med fasthållande af det engång assimilerade slutljudet, äfven
årax–, detta i trots af det senare ordets framljudande digamma,
hvilket kan vara ett „oorganiskt“ tdlägg, såvida icke tilläfventyrs
tvärtom avwya mycket tidigt mistat det dig., som från början
tillkom detsamma. Den förstnämda möjligheten har mera för sig,
ity att avwya (och därmed f-avaxt-) sannolikt utgår från en rot
*otj7" = dy/ («j-/«*, a/vvpai, ango etc.) „tränger“ och i öfverflyttad
mening „tvingar“. Nämda rot vore här reduplicerad till dv-uyy
och af denna reduplicerade form skulle perf. uv(i)ya vara bildadt,
med undvikande af ytterligare reduplikation och med nasalbortfall
(i analogi med <m)vo&£, tv>tvoyjc) samt vokalförlängning i den
ursprungliga rotstafvelsen. — Huru oriktigt allt detta numera
måste anses vara, torde knappt behöfva antydas, fdvat, med sitt
säkra digamma (flera inskriftsexempel G. Meyer Gr. § 231 f.)
och avujya med sin lika säkra brist på digammatiskt framljud
(Hom.; kypr. av(uyov) kunna rimligtvis icke höra ihop (jfr Pott
a. st.), och skulle man också vilja tillåta sig den förmodan, att
digamma i fdva% vore ett blott yttre påhäng, d. v. s. något
prefix-fragment, så återstode dock alltid olikheten i slutljudet mellan
araxUç, -oi) och avu>y(u), hvilken man också blott gissningsvis
kunde förklara (tarent. dvüÇoi för -craw är analogibildning, jfr
Osthoff Perf. s. 297). Det förefaller således ganska underligt,
att de Saussure Mém. sur le syst. prim. des voyelles indoeur.
s. 155 funnit denna jämförelse värd att omnämnas, ehuruväl
han anser, att den till grund liggande roten är oklar. — Hvad
angår Benfeys vidare utförande af sin etymologi, så kan det vara
’) -ycZ- för han ihop med lat. gallus och t. gellen. Den senare
jämförelsen är naturligtvis oriktig; snarare kunde man tänka på no.
kall, kalla och därmed samhörande germ. ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
