Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niiirmessa. Dalins större ordbok upptager mormessa med
uttalet mårmessa och förklarar: „fordom en af de större
kyrkofesterna, såsom antagen att vara J. Mariæ födelsedag.
Ar i almanackan upptagen under d. 8. Sept.“ Hans mindre
ordbok anför ordet mormessa under moder. Emellertid uttalas
namnet på den 8. september äfven mor(s)messa, och nämnda
uttal (mormessa med slutet o) angifver Westes ordbok (af
1807). Vanligen torde man uppfatta mårmessa såsom en
förändring af mo(de)rmessa. Detta synes vara Dalins mening,
och äfven jag har i Svensk akcent II 130 antagit detta.
Det är emellertid icke riktigt. Redan i 01. Petri’s
Krönika förekomma nämligen Måremesso(n) (302, 308), Mårs
messo tijdh (205) flera gånger, och att verkligen också
härmed betecknades den 8. sept., framgår af hans yttrande
s. 326 : thetfa inridhandet skedde på siunde daghen i
Septembris månat som är Mårmessa affton. J.-ljudet i detta
Måremessa, Mår(s)messa kan icke förklaras genom o-ljudets
förkortning framför dubbelkonsonant i Mormessa >
Mårmessa och sammanställas med det nysv. Tårrsten af Torsten;
isl. pörsteinn; det nysv. dialektiska märrbror af morbror etc.
Ty «-ljudet i Måremessa, Mårmessa skulle då vara kort.
Men att detta icke var fallet, inser man dels af 01. Petri’s
skrifning Måremessa (ej Mårremessa), dels däraf att han
stafvar ordet med å, ej med o, ehuru han plägar med detta
senare tecken återgifva kort «-ljud.
I Måremessa ser jag ett ursprungligt Mari-messa
med fortis på första stafvelsen, en försvenskning af det
latinska Mariæ missa. Handlingar rörande Skandinaviens
historia, delen V inhåller ett „Nordiskt Kalendarium för
inedel-åldern“, och däri upplyses s. 43, att ifrågavarande
dag kallades Marimessa, Vår Fru-Dag om hösten, Mariæ
nativitas. Äfven i andra lands kalender är dagen uppkallad
med jungfru Marias namn. På tyska heter den så t. ex.
Mariæ gehurt. Att namnet Maria (trots det lat. Maria) i
fsv. haft långt a i första stafvelsen, kan man sluta däraf,
att detta var fallet i isl. Oxfordordboken upptager nämligen
ordet för det äldre språket under formen Maria med tillägget
20*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
