Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„mod. Maria“ ocli meddelar: „in old writers sounded with
an ά, see old rhymes, e. g. Lilja, passim; and is still sounded
so in Märi-atla (=Måriu-erIa), the wagtail, motacilla alba“. *)
Det i Nordiskt Kalendarium anförda fsv. Marimessa har
alltså haft långt a i första stafvelsen, och liksom nu detta
namn i flera bygder har fortis på första stafvelsen : Marja,
Mari, så hafva utan tvifvel äfven i fsv. Maria och dess
sammansättning Marimessa kunnat hafva fortis på nämnda
staf-velse. Af fsv. Marimessa blef enligt de vanliga ljudlagarna
på äldre nysv. Måremessa. Jmf. äfven det i Skånemålet
brukliga MareMoMaeg. „Marieklocka“, „klämtning och
ringning vid solnedgången“, Mare-rolck eg. „Marierock“,
„stjärnbilden Orions bälte“ (Rietz). Redan på 01. Petri’s tid synes
man emellertid hafva förlorat minnet af ordets härkomst,
eftersom han jämte Måremessa äfven använder formerna
Mårmessa och Mårsmessa.
När efter reformationens införande flera af de gamla
kyrkofesterna förlorat sin betydelse, så kunde äfven deras
namn lätt missförstås. Så öfversätter Serenii ordbok (1741)
mår-messa med „dies Martini“. På lians tid har man alltså
sammanblandat mårmessa med Mårtensmessa. Jmf. härmed
att i nysv. fastlagen ofta användes i betydelsen af fastan.
Att emellertid namnet mårmessa ännu till våra dagar (eller
åtminstone ännu till för få år sedan) lefvat kvar i sin
ursprungliga betydelse, framgår af den ur Dalins större ordbok
meddelade uppgiften.
Måhända är mormessa endast en folketymologisk
ombildning af det äldre mårmessa, men det kan väl äfven vara
direkte sammansatt med mo(de)r. I „En kort Berättelse
Utaf Hvad tilfälle De Personers Namn Blifwit införde Uti
Almanachen, Som der stå antecknade“ (andra uppl. Vesterås
1768) förklaras mormessa „thet är Jungfru Mariæ, Guds
Moders, messa“ (jmf. ock Sahlstedts ordbok). Men
förmodligen är mormessa vida äldre.
’) Jmf. med k vantitetsförän dringen i Maria, att det lat. stola
„prest-drägt“, „prestbindel“ etc., hvilket äfven lånats till Norden, här.
hade långt o: isl. ståla, fsv. siöl (jmf. mina Studier öfver fsv
ljudlära II 6).41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
