Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmeldelse,
t. Hiiiisl, De Theocriti vprsu heroico. (Dissertationes philologae
Vindobonenses. Volum. I. Lipsiae, Freytag; Pragae, Terap-
sky. 1887. Pag. 1—124.)
Ofvanstående afhandling är ett synnerligen värdefullt bidrag
till kännedomen om den grekiska hexametern, och bland de
arbeten, som egnats åt enskilde skalders bruk af den heroiska
verseD, torde det näppeligen afstå från första rummet. Det
statistiska materialet är, så vidt l’eferenten kan döma, samladt
med synnerlig omsorg och ordnadt på ett öfverskådligt sätt, och
förf. vaktar sig i allmänhet för att draga obefogade slutsatser af
det samma. Der det varit förf. möjligt, har han ej försummat
att ställa Theocriti verskonst i sitt rätta historiska
sammanhang genom jemförelse med andra, företrädesvis samtida, skalder,
utan att dock arbetet på någon punkt tynges af öfverflödiga från
annat håll lånade uppgifter. Referenten, som nu lägger sista
hand vid ett analogt arbete öfver Ilesiodus1), kan ej annat än
beklaga, att ej Kunsts arbete förut varit honom tillgängligt, då
han skulle på mer än en punkt i st. f. ett vidlyftigare försök
till utredning nöjt sig med. att hänvisa till Kunst; på samma
gång får dock ref. gifva tillkänna, att han understundom hyser
en från Kunsts afvikande mening, såväl hvad beträffar ordnandet
af det statistiska materialet, som de slutsatser, hvilka kunna och
böra dragas deraf.
Ämnet grupperar sig under fyra kapitel. Det första
handlar om den Theocriteiska versens yttre form, d. v. s. om
vex-lingen af daktyler och spondéer och de deraf betingade olika
versformerna; det andra vänder sig till inskärningarne i versen
och behandlar utförligt de s. k. hufvudcaesurerna (tredje och
fjerde fotens caesurer); med det tredje öfvergår förf. till frågan
om position framför muta c. 1., för att i det fjerde och sista
hehandla de olika arter af hiatus, som förekomma hos Theocritus.
Det är företrä desvis kapitlet om caesurerna, som här
intresserar oss. Förf. säger pag. 41, med hänsyn till inskärningens
betydelse för versen, att skalderna företrädesvis måste sörja för
att de delar, i hvilka versen genom caesuren sönderföll, blefvo
välljudande (sonorae). Detta uttryck är dunkelt, om ej rentaf
vilseledande. De delar, i hvilka caesuren sönderskär versen,
äro eller kunna sägas vara välljudande endast i det ömsesidiga
förhållande, hvarutinnan de tillsammans bilda ett metriskt helt.
Hufvudsaken är, att delen fogar sig i det metriska helas harmoni.
Vi skulle ej fäst oss synnerligen vid uttrycket, om det ej hade
’) Studia Hesiodea. I. I Lunds Universitets Årsskrift. Tom XXIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
