Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tillskrifva folketymologiska invärkningar (t. ex. af o/.oc).
Huru än oX(o)oi- är at tolka — ur *olo-i- eller ur *olo-u-o%-, så
blir dock för mig det påståendet sannolikt, att detta
samman-sättningsled liar betydelse af sten, klippa o. dyl. samt
sålunda sammanhänger med ofvan behandlade ord.
Vi komma nu till några med olika afleduingssuffix
bildade ord, som tyckas höra till den behandlade ordgruppen.
En fe-utbildning af i-stammen möter i fir. ail gen.
ailech, som enligt Windisch (P.-B. B. IV, 211) är att tolka
ur en grundform *aliaka-, enligt Stokes (BB. XI, 85) ur ett
*ali-k-s (jfr *dariks = 1. larix, fir. dair); jfr bret. lech, som
Thurneysen (Keltoroman. p. 66) återför på en stam *liacc-,
samt kymr. llêch, gael. leac ’stein, fels’. Från en (k- eller)
s
^-formation af w-stammen härstammar gr. *’0).ofo-xiav >
^O’kooaobiv*). — Nu är det eu redan indoeuropeisk företeelse,
att nasaler kunna ’infigeras — det lemnas här oafgjordt,
hvarpå denna infigering beror (jfr Brugmann Grundriss
p. 190 f.) -— och vi behöfva sålunda icke undra, om
förutom ett *olou-o-q- äfven ett *ol(o)u-nq- > "Olvfinog
förekommer.
Nu frågas, om det icke någonstädes i de indoeuropeiska
språken ges eu form, som tillnärmelsevis stämmer tillsammans
med *(o)l(o)u(o)-nqo-. Enligt min mening är fir. lia gen.
liac ’stein’ (jfr Zeuss-Ebel Gr. C. p. 67; 173; 259 ff. o. s. v.)
en sådan form. Stokes (BB. XI, 86) återför detta ord på
en stam *livanks. Men så vida den första stafvelsen i iriskan
har varit obetonad, skulle vokalismen kunna förklaras på
olika sätt. Jag skulle hällre vilja föreslå en urkeltisk
grundform * (o)ïëvonq(o)-s. Vore denna grundform någorlunda
*) Endast som en mycket osäker möjlighet vill jag framhålla, att
bergnamnet Jaaimv (Sgoç Bursian II, 306) är att föra hit och på
en grundform * lauakio- > * la(ß)ua(a)o~: * lauakiio- > *
Xa(p)axio-och genom kontamination * ia(ß)aaio-; Aàaav ■ ti/v Jàÿioai Hes. —
möjligen okså AA2AIOI2 (SGD. 345, 19) skulle till nöds kunna
stå för * lauakia-, såvidt Jdaa ej är att anse som ett slags
’kort-namn’. — Mxtoe O Aûrtu;, den vanligaste formen på de kretiska
inskrifterna) kunde anses innehålla samma stam, jfr Jimm ■ of
viptfiol lönat Hes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
