Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
èni&BTov awenxuXfiévov l./tL to n. De öfriga ställena rörande
À««? (633, 24; 635, 33 o. s. v.) innehålla egentligen
ingenting annat än att /«a? i gen. icke har -dog. Ur denna nom.
läag tror han sig nu böra förklara gen. laaog, hvaraf läog
(I, 408, 26; II, 314, 11, jfr ofvan) och söker i grundformen
liuog orsaken, hvarför luog är barytonerad (jfr II, 649, 22 ff.*);
II, 83, 29); äfven Wheeler Gr. nom. acc. p. 17 antager för
förklaringen af Inn; en grundform laaog. Utöfver denna
förklaring af ordets stambildning och flexion har man hittills
icke kommit. Kühner t. ex. ansätter roten som laß- och
tillfogar „d. Nom. hat an die Wurzel a angesetzt.“
Brug-mann (C. St. IV, 154, 35) förklarar det långa « genom
er-sättningsförlängning, hvad han naturligtvis nu mera icke
håller på, så mycket mer som det hos Homer förekommande
(iS 585) sannolikt hithörande stadsnamnet ack. Aåav
uppvisar kort ct2). Det långa a måste ha ett annat ursprung.
Skulle man sluta af den nominativiska formen läag, så
vore den närmast liggande möjligheten att antaga, att den
vore en s-stam. Detta antangende knnde erhålla ett
skenbart stöd i afledningarne lev-a-Tog, Uv-u-tI^, leva-fiåg (Aesch.
Eurn. 180), lev-a-ifiog (jfr Solmsen K. Z. XXIX, 94) och
möjligtvis xQUTtti-leag, så till vida som det har en stor likhet
med adj. (af xégag) på -xsgag (SlxBgag o. s. v., i joniskan enligt
Herodianos imyJo^g, jfr G. Meyer Gr. Gr.2 § 321). De
först-nämda orden kunna lätt hafva erhållit sitt a genom analogi
från andra verbalstammar på -tv-a-, jfr öfverhufvudtaget den
vanliga företeelsen af ett o i afledningen (se Osthoff K. Z.
XXIII, 313 ff.; J. Schmidt K. Z. XXVII, 313 f.,
Brug-mann ib. 589 ff., äfven som Leskien C. St. II, 67 ff.);
*) Notisen hos Herodianos II, 649, 23.’ tb dà nyoçiiyoçixbv tåas amtatal-
fxlvav i/ov tb u otov „läag üvatâijç11, xXtvttat ôiù xa&UQOV tov o,’, oîov ).àaç
^aaoÿ, S y.ara xùàaiv twv ôvo au zi~ ir uaxçov yivstai Âàog nXàog vno (jtrtijg
(M 462) iir, som synes, ingenting annat än den under II, 616, 22 f.
anförda; jfr föröfrigt Et. M. 552, 56; 553, 16, äfven som 552, 301.
Andra gramatikerställen rörande stammen och betoningen i Xäa;,
Xäg äro t. ex. Choerob. 454, 6 (Gaisf.), Joh. Alex. Tov. nay. 19, 1
(Dind.).
2) G. Meyer berör ej ens böjningen af kåug, läg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
