Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygde i Cod. bur. det i samma skrift mötande stygdes (136,
6), impf, av styggias.
Då ovanstående undersökning torde bava visat, att med
stor konsekvens skiljes mellan g ocb gh i Gustav I.’s Bibel,
så förtjenar det nämnas, att den fsv. ljudförbindelsen ghl
måhända vid denna tid dialektiskt övergått till gl. Man
finner åtminstone sådan stavning som segla, seglde „seglade“,
seglat (åtskilliga ex. i Apostl. 88, 1), seglet (ib. 88, 2), haglet
(Joh. Upp. 161, 2), näglt („naglat“, Kol. 125, 2), reglo (2 Kor.
114, 2 bis), reglonnes (ib.). Däremot så väl seghel (F.s. 10,
1; Hez. 84, 2), haghel (Joh. Upp. 161, 2) som seghren,
någhra etc. Om den här anmärkta stavningen segla etc.
återgiver uttalet, så har dock ljudövergången ghl > gl ej
på 1500-talet genomförts i hela det svenska språkområdet,
ty enligt Aurivillii bestämda uppgift i Cogitationes (tryckt
1693) s. 83 brukades enligt hans uttal ännu den gutturala
frikativan i seghla, reghla, naghla etc., liksom han skrev
orden med gh.
Att ljudförbindelsen ngn i Gustav I.’s Bibel skrives gn
i lugn etc., behöver ej särskilt nämnas. Däremot förtjenar
det antecknas, att även i twagne (27, 1), otwagna (27, 1 bis),
sönderslagne (25, 2), framdragne (31, 2) skrives gn (ej ghn),
fastän man finner draghit etc. med gh, och fastän vi i
nysv. hava dragna, tvagna etc. med (/-ljud liksom dragit,
tvagit etc. Den ljudlagsenliga utvecklingen a.v fsv. pvaghna
etc. vore tvangna etc., och det är anslutning till de oböjda
formerna tvagen, tvaget, som i nysv. rspr. vållat, att vi
uttala tvagna etc. med (/-ljud. I Gustav I.’s Bibel föreligga
de ljudlagsenligt utvecklade formerna, och härmed kan
jämföras, att man enligt Salbergs vittnesbörd på 1600-talet
uttalade bongna (Aksel Andersson: Om Joh. Salbergs
Grammatica svetica s. 62), lastän vi nu (med anslutning till båge)
uteslutande hava uttalet båg-na med (/-ljud. Jmf.
beträffande den ljudlagsenliga övergången av fsv. ghn till ngn och
dess störande genom påvärkan av besläktade ord t. ex. det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
