Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5) i förbindelsen dz, t. ex. Gurls.
I utländska namn såsom Judea, Judam, Dauid anträffas
d, och i överensstämmelse därmed ock Judeska (23, 1).
Såsom godtycklig skrivniug med d kan anföras blott
bereder (23, 1).
Soiu bekant är även i fsv. urkunder skrivningen dz
vanlig i ord sådana som gudzj bordz, och den sammanhänger
därmed, att <5-ljudet framför s hade tendens att övergå till
t. Denua tendens genomfördes emellertid icke fullständigt,
emedan t. ex. gen. guz (gudfhjz) påvärkades av närstående
former med d (tjudh, gudlii etc.), så att man jämte uttalet
yuts (ofta i fsv. återgivet med guz) också hade guös, och väl
även det mellan båda liggande guds (jmf. Kock: Studier II
444). Stavningen yudz återgiver på lämpligt sätt detta
svävande uttal. Jmf. ovan gs, gt i ivägs, liögt etc.
Skriftens konsekventa bruk av d och dh visar, att vid
denna tid ljudet ö övergått till d i de fsv. ljudförbindelserna
rö och gd och väl även i l judförbindelsen vö (förquaffde etc.),
under det att d-ljudet bibehölls i badh, budhit, sadhe, medh,
sädh, hwadh, Skodhobrödhen etc. Ljudförbindelsen rd hade
t. o. m. redan utvecklats från rd till supradentalt d (jmf.
s. 152). Troligeu har man ock uttalat eller kunnat uttala
tridie med (/-ljud, ehuru man finner t. ex. bidhia (Marc.
26. 2), bidhien (ib. 30, 2 bis).
Här må nämnas, att jag på spridda ställen i Bibeln
funnit sådana skrivningar som dödadhe (Rom. 97, 1, men
omedelbart efteråt dödha, dödhenom, dödhe) ; vidare dödadhe
(Apok. 155, 2; 159, 1), dödadher (ib. 153, 2), skodadhe (Marc.
34, 1; Dan. 105, 1); bodadhe (Marc. 34, 2 bis). Dock möter
man även dh i andra stavelsen av dessa och dylika ord:
dödhadhe, skodhadhe. Här är en differentiering på väg att
genomföras, liknande den ovan omtalade i fråghadhe >
frågadhe etc.
Att stavningen jord etc., frögd etc. värkligen angiver
ett uttal med cHjud (ej d-ljud), får en synnerligen god
bekräftelse därav, att enligt Aurivillii uttryckliga uppgift (i
hans halvtannat århundrade seuare utgivna Cogitationes s. 67,
69) man på hans tid uttalade såväl bord, hård som ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
