Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande — kan för rspr. påvisa en dylik ljudlag, tänker
jag mig, att förlusten av -n i ovan avhandlade ord
framkallats av följande omständigheter.
Både i fsv. och i nysv. bortfaller n ur ljudförbindelsen
mn omedelbart framför d, t i sådana former som næmde, nœmt av
ncenma, subst. nestnd (isl. nefnd), iamt av iamn etc. På så sätt
har man av verbet stœmna fått impf., part. stcemde, stæmder,
stcemt. Emellertid har man i fsv. och nysv. ett verb stæmma,
stämma, „dämma, häjda“ (isl. stemma) även som ett annat
nysv. stämma (ett instrument etc.). Då impf, och part. av
alla verben hette stæmde, stæmder, stcemt, så lät man
verbet stœmna under påvärkan av sitt impf, och part. och med
anslutning till verben stæmma (stämma) antaga samma form
(stämma). Subst. stœmna har sedan även förändrats till
stämma genom påvärkan av det nära besläktade verbet och
väl även under inflytande av subst. stämma „röst“, hvilket
i viss mån tillhörde samma begrepps-sfer (talets) som
stœmna, stämma „sammankomst, debatterande församling“.
I 1 judförbindelsen mns bortfaller n såväl i fsv. som i
nysv.: fsv. stums (VGL., SML.), gen. av stumn „stubbe“;
nanis (VGL. IV), gen. av namn (se Schlyters ordbok 809);
nysv. namsdag för namnsdag ; fsv. famshögher (S. J.) *) av
famn etc. Så ock mellan m och en annan konsonant äu s
i fsv. famtaka (Bir. IV), äldre nysv. famtag, famtaga,
fam-tagning, famtagen (så t. ex. i Sahlstedts ordbok, som
däremot har famn), i fsv. iœmyoJ>er, iœmmykit etc. På
liknande sätt förloras n mellan två konsonanter i t. ex. fsv.
byörskin (Lg. III) av biörn-, barsöl(l) (Lik., BSH.) av barns-,
barsliker (Lg. III; jmf. Närpesmålets baslig „barnslig“ med
supradentalt s) av barnslileer, fort(h) (BSH. IV och V
upprepade ggr.) av fornt, al(n)boghi etc., i nysv. ham(n)buse etc.
På så sätt har ock nysv. ramsvart uppstått av ramnsvart.
Då det enkla ramn gått ur bruk, kunde «-ljudet nämligen
ej bibehållas i ram(n)svart genom påvärkan från det enkla
ordet. Se nedan om nattram.
’) De utan specialcitat nr fsv. skrifter hämtade exemplen äro
samlade ur Söderwalls ordbok. S:s förkortningar användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
