Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämfört med Fårömålets krunggi *) „inkrom , soppklimp“
(jmf. Noreen: Sv. landsm. I, 322) och bestyrkes av det.fsv.
hvetebröz hrunrne „inkromet“ av hvetebröd (upptaget i
Söderwalls ordbok). I så fall har -mn i inkrom(n) åtminstone i
vissa trakter ljudlagsenligt blivit -m (något enkelt Jcromn
finnes ej). Emellertid har väl inkrom (som betyder ej blott
„inälvor“ utan ock „den mjuka massan i bröd, frukter“ etc.),
i alla händelser delvis påvärkats av fsv. krumma „inkrom i
bröd“ (jmf. mnt. krome etc.).
Rom av romn (jmf. isl. lirogn, Fårömålets rumri) torde
först hava uppstått i de talrika komposita, hvari ordet
ingår såsom första ocb såsom sista sainmansättningsled. I
nysv. rspr. är sammansättningen fiskrom ensam nog lika
vanlig som det enkla rom ; jmf. Sahlstedts uttryck i hans
ordbok „romm alias fiskrom“. Dessutom ingår -rom i en
mängd andra komposita med olika fisknamn till första
sainmansättningsled: torsk-, gädd-, abborr-rom etc.; i
grod-rom etc. — vidare såsom första kompositionsied i :
romfisk, -kavle, -kylsa, -korn, -lossning, -sättning, -tid, -sill,
-sten etc.
Det nysv. stom „prästhemman“ är väl såsom enkelt ord
numera alldeles obrukligt, men ännu användes det
lik-betydande stomhemman, och fsv. har præstastompn
(Uppl.-lagen, yngre hskr.). Ett av Rydqvist III från år 1687
anfört stombn visar, att det enkla ordet ännu inemot år 1700
kunde hava kvar -η. I prcestastomn förlorades n åtminstone
i vissa trakter ljudlagsenligt; så kanske ock i stom(n)hemman
(ehuru h ej är en konsonant i vanlig mening), och från
dem har formen stom överförts till det knappt brukliga
enkla ordet. Härvid har väl dock påvärkan av ett annat
stom, biform till stomme „bål, resning, uppränning“ etc.,
och även det uttalat med slutet o-ljud, spelat en roll2),
satta nattram, som längre än ramn hållit sig i språket). Rietz
anför t. ex. från Östergötland och Småland ram „korp“.
’) Så vitt jag ser, hade man dock väntat krungni, ej krunggi.
2) T. ex. Serenius anför „stom frame, shell, stomen (sic) af et hus.“
Detta sv. stome, stomme är på grund av sitt slutna o-ljud ej att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
