Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket möjliggjordes därav, att den egentliga betydelsen av
stomn, stomn(hemman) alldeles gått förlorad för
språkmedvetandet.
Med ovan gjorda utredning vill jag icke påstå, att
förlusten av n i ljudförbindelsen mn i alla dialekter skulle vara
att förklara på samma sätt som förlusten av detta n i ovan
avhandlade nysv. r iksspråksord. Fastmer är det mycket
möjligt, att i någon dialekt, där (såsom fallet är t. ex. i
vissa trakter av Uppland; jmf. Schagerström i Sv. landsm.
II, 4, 26) -mn ljudlagsenligt blivit -men : namen „namn“ etc.,
detta -en har kunnat uppfattas som artikeln, och att
därigenom i dylika mål förkortade former på -m uppstått.
Dialektiskt har för övrigt kanske redan i fsv.
slutljudande -mn även i fullt akceutuerad stavelse övergått till
-m(m), liksom det av mn utvecklade -mpn dialektiskt
kanske blivit -mp. Härför tala följande exempel. Suso har
faam för famn [beläggställe i Söderwalls ordbok ; även i
Vätömålet fam men namn, sömn1)’], och det i samma
skrift tre ggr. mötande nampm (av utg. ändrat till nampn;
sammanställa med isl. stofn, fsv. stumn (såsom vanligen skett;
obs. domna etc. med öppet o-ljud), utan ordet är väl identiskt
med got. Stoma „Stoff, gegenständ“. — Emellertid synas orden
stom, stomhemman delvis hava sammanblandats med det i vissa
bygdemål brukliga stumm, stomm, ifall orden icke möjligen
ursprungligen varit identiska. Detta senare ord (— isl. stofn „trästam“, fsv.
stumn „stubbe“) betyder 1) trästubbe (Fini.) 2) stubb (Österg. och
Fini.) och ingår i sammansättningarna stummgärde, stommgärde
„åkergärde, där säden nyligen är mäjad“ (Fini., Uppl.), stommåker
(Fini.) (obs. även stymma „plöja en nyss avmäjad åker“ Uppl.;
åstymmelse „kvarlemningar“ Kl.) Även Ihres Glossarium svio-goth.
har stomm „stubb“ och stommgärde. Nu inlägger emellertid
Westes ordbok (1807) ej den ovan angivna betydelsen
(„präst-hemman“) i stomhemman, utan han hänvisar vid stom, stomhemman
till stubbehemman, hvilket liksom stubbjord återgives „défriché (sur
les communaux)“, alltså „nyodling“, och denna betydelse har
Stubbe-jord även i Spegels ordbok. Weste har väl alltså i det i
stomhemman ingående stom tänkt sig betydelsen „stubbe“.
:) Rietz anför t. ex. från Västerbotten bamm „stjälk, stam“ väl av
bamn (jmf. Noreen i Sv. landsm. I, 323, Kock i Tidskr. for Fil.
N. R. VII, 310), från Bohuslän fälleshamm „samfälld betesmark“
av hamn „betesmark“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
