Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fsv. bikkia, bykkia (ordens identitet har blivit insedd redan
av Rydqvist III) och i det av Serenii ordbok upptagna
gossflygga „ramp, tomboy, tomrig“, alltså „glädjeflicka,
sköka“ av *gossflycka (gossflicka). Att det i gossflygga
ingående -flygga är identiskt med flicka, framgår därav, att
Serenius (under flicka) återgiver även poykflicka med
„tomboy“. Y-ljudet i gossflygga talar kanske för att ordet flicka
ursprunglingen havt «/-ljud. Se beträffande de olika försöken
att härleda ordet flicka Ihre: Glossarium, Rydqvist, III, 277 ff.,
Brate: Äldre Vestmannalagens ljudlära 21, Kock:
Undersökningar i svensk språkhistoria 75 f., Bugge Arkiv IV, 118.
När Serenius har bycka „hynda“ med y men argbigga med i,
så beror även detta på akcentueringen. I bykkia har genom
påvärkan av det följande j i den relativt oakcentuerade
senare kompositionsledens y övergått till i liksom i
Ros-piggar av Rosby ggiar etc. (se Kock: Arkiv IV 163ff.). Dock
vore det även möjligt, att é-ljudet i argbigga utgått fråu
den urspr. fsv. nom. bikkia, ÿ-ljudet i Serenii bycka från de
urspr. oblika kasus bykkiu. — Hvarför Brate (Äldre
Vestmannalagens ljudlära s. 22 noten) antar ljudutvecklingen
arghbikkia > *argbittja > *argbiddja, hvilket „på analogisk
väg“ skulle hava utbytts mot argbigga, inser jag icke. Fsv.
-khi- övergår till nysv. -kk- : vcekkia, stcekkia, drikkia (subst.),
J)cekkias, bykkia etc. > väcka etc.
Ljudutvecklingen kk > gg i argbigga, gossflygga är
analog med ljudutvecklingen k^> gh i senare kompositionsieden
a\ Sverike > Sverighe (se Kock: Svensk akceut 1, 120). Är
gh i det i den sena fsv. förekommande pigha (ex. i
Rydqvist VI och hos Schlyter), nysv. piga att så förklara, att
fsv. pika först utvecklats till pigha i de talrika
sammansättningar, hvari ordet ingått eller ingår såsom senare
kom-positionsled (fsv. fcestepika, nykilpika, nysv. barn-, brud-,
hus-, kammar-, köks-, ladugårds-, små-, tjänste-, ung-piga),
hvarefter (/A-ljudet antagits även av det enkla pigha? I
Studier I 38 f. har jag framställt ett annat förslag att
förklara pika Z> piga-
Lund, maj 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
