Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eiiligt en av Brate i Bezzenbergers Beiträge XII. 41 ff.
framställd teori skulle den i Västm.-lagen I två gånger
anträffade formen kunu utaii -r vara en dualform och böra
sammanställas med de grekiska àyôm, ί,γψόη, deltpive. Det
är dock enligt min uppfattning allt för djärvt att med hjälp
av denna blott två ggr i nämnda lag påvisade form (låt
vara att det på båda ställena är fråga om två kvinnor)
göra en direkt sammanställning med så avlägsna
böjningsformer som άγω ve etc., och åtminstone tills vidare förhåller
jag mig därför skeptisk beträffande riktigheten av den av
Brate föreslagna förklaringen av kunu.
I äldre Västm.-lagen hava sådana presensformer som
celskar (3 sing.) -r 38 ggr, saknar -r 9 ggr, och ännu oftare
ega presensformer sådana som gömir (3 sing.) kvar sitt -r:
r finnes 81 ggr, saknas 4 ggr. Brate antar, att
presens-formerna celskar, gömir med ursprungligt -® så på.värkats av
presensformerna giver etc. (av starka verb) och lægger etc.
(av vokalförändrande svaga verb), att de efter dessa antogo
r-ljud i st. f. Æ-ljud, och såsom stöd för denna hypotes anför
han det av mig i Svensk akcent påvisade förhållandet, att i
nysv. rspr. presensformen gömmer etc. utbytt flerstavighets-
fått enu beztu menn genom påvärkan av det följande beztu på den
omedelbart föregående proklitikan enir. Då adverbet par icke på
dylik väg kunnat utbyta -r mot -R, bör pcw i Einang-inskriften
enligt min uppfattning ej förstås som adv. där, såsom Wimmer gör,
utan som nom. pl. fem. pas (isl. poer), såsom Bugge tolkar det,
vare sig att inskriftens (dagaB f)ait runo faihido) följande ord
runo är en mindre noggrann skrivning för runoii (Bugge) eller en
berättigad ack.-form (Brate i Bezzenbergers Beiträge IX, 198).
Eller vore det för djärvt att antaga, att -R i runo(R) förlorats
genom dissimilation på grund av föregående r (jmf. nedan)? —
Då fsv. ytterst ofta i strid med vokalbalaus-lagen har undi och
även någon gåug cefti i stället för unde, æfte (Kock: Stadier II,
252, 254), skulle detta oregelbundna bevarande av -i kanske liksom
det oregelbundna bevarandet av -i i fsv. aldriyh (se Kock: Svensk
akcent II, 323; Studier II, 271) kunna förklaras därav, att orden
undi, œpti länge hade fortis på ultima. (Brate har anf. arb. 182
sökt förklara andra former av prepositionen œptir genom det
antagande, att ordet länge varit oxytonerat.) Se dock Kock: Studier
II, 252, 254 om ett annat sätt att förklara i i fsv. undi, cefti,
hvilket väl är att föredraga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
