Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stavi ga mindre påvärkades av de merendels tvåstaviga
substantivformer, från hvilka -r skulle införas. Emellertid
kan pe jämte peer också förklaras därav, att formen pe
ursprungligen uppkom i proklitisk ställning framför konsonant
[jmf. nedan om vi(r), i(r)\ och så kunna måhända även de
pronominella nom. pl. fem. pa (11, 19 och [?] 12 pr.) samt
nom. pl. mask. pessi (2, 9) förklaras. Det kan därför vara
mera tillfälligt, att just formen tve ett par ggr anträffas
utan -r, och jag vågar ej lägga någon vikt därpå.
För att ytterligare bestyrka mitt antagande av
dissi-milatorisk förlust av -r efter r vill jag nämna följande.
Upplandslagen, där förlust av -r icke är vanlig,
använder enligt glossaret såsom pl. av ra ’råmärke’ ra (ej rar),
prece (fem. pl.) i st. f. precer ; och i Æ. 1, 1 bis, V. 1 pr.
står fiuri nom. pl. (men V. 1 pr. även fiurir) ; [>. 8 pr.
domœrœ (nom. pl.) i st. f. domærœr.
Av Brates statistik för Västm.-lagen I kan man erfara,
att nom., ack. pl. fem. av adjektiv (gopar etc.) i denna lag
4 ggr hava, 1 gång sakna -r. Men i samma lag saknar
nom., ack. pl. fem. pria, prea (av tre) -r 112 ggr och har
-r blott 2 ggr. I samma lag saknar (såsom nämnt)
pre-positionen fyri, firi (föri) alltid -r, ehuru detta stundom
finnes, stundom saknas i prepositionerna : undi(r), yvi(r),
æptif r).
Hvarken i de hittills utkomna häftena av Söderwalls
ordbok eller i Rydqvist II har jag anträffat bestämd form på
-enar (-inar), -enir (-inir) av sådana ord som liænder, fæper
etc. utan blott hændrina, hötrina, getrena, döttrina, systrena,
fœdhrene, fötrene, frændrini etc. utan -r. Även om former
med -r finnas någonstädes (hvilket är möjligt), så torde de
vara mycket sällsynta.
Hos Rydqvist II 004 heter det: „Mycket sällsynta äro
bevisställen för ett ostympadt -rar i adj., part. preter. och
pron., såsom Run-Urk. 871 koprar (för goprar) och det här
s. 57G anförda annarrar ur äldre VGL. Antingen plägar
inträffa, att det sista r uppoffras, t. ex. enlöprce, half ra,
annöpughra, pylikra, siœlfra, eller att, hvilket någon gång
Nord. tidskr. f. filol. Ny række. IX. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
