Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naut. Jmf. Lat. a, ab.“ Härmed vill Rydqvist väl säga,
att enligt lians iakttagelse dessa bibelvärk företrädesvis
bruka vt(k)u framför konsonant, vt(h)ur framför vokal. Är
iakttagelsen liktig1), sä sprider den ljus över det faktum,
att vi av fsv. vir, ir, hvilka pronomina redan tidigt ofta
förlorade -r, i nysv. fått vi, I, ehuru de flästa ord, som i
fsv. dels hava, dels sakna r, i nysv. ega former med -r.
Vir, ir brukades liksom utur ofta i proklisis (jmf. de nysv.
vt köpa, ütur ståden etc.), men vi köpa etc. uttalas såsom
ett ord. Förhållandet var naturligtvis enahanda med fsv.
vir köpom etc., och följden härav blev, att -r i vir, ir, utur
behandlades liksom -r (= urnordiskt u) inne i ord, dvs.
att det avnöttes framför konsonant, liksom r förlorades
framför artikelns n i andanir, tuwjonar etc. Då nu språket har
obetingat flera verb, som börja på konsonant, än sådana
som börja på vokal (jmf. t. ex. listorna på verb i Wimmers
Formlära), så förstår man, hvarför formerna vi, i blevo de
segrande. På enahanda sätt är väl även det nysv. de av
fsv. per (men redan tidigt ]>e; jmf. ovan s. 176) att tyda.
Härigenom förklaras ock, hvarför prepositionerna yvir, undir,
ceptir relativt ofta sakna r i fsv., fastän ingen närstående
form utan -r kunde påvärka dem. Av dessa ord hava dock
formerna med -r segrat i nysv.2).
Slutligen skall jag med ett par ord beröra den frågan,
huruvida förlusten och bevarandet av -r i någon mån
sammanhänger med akcentueriugen. Efter att i Svensk
akcent II 427 ff. hava diskuterat, hvad som syntes mig tala
för, och hvad som syntes mig tala emot ett dylikt antagande,
lemnade jag frågan för övrigt obesvarad och stannade vid
’) Regeln tillämpas dock ieke konsekvent.
*) Det må nämnas, att Serenii Sv.-engelska ordbok (1741) under
artikeln ifrån brukar ifrån såsom adverb [livar ifrån, härifrån, till
ocli från, utan ifrån, utifrån) men ifrå såsom préposition före
konsonant (ifrå sig 3 ggr; ifrå mig, ifrå den dagen)-, något ex.
på prep. ifrå(n) med följande vokal anföres icke där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
