Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II) Slutljudande -r bortkastas genom aualogi-påvärkan
ytterst ofta i sådana former, som vid sin sida hade
närstående och för övrigt likalydande former ntan -r, t. ex. i
nom. pl. doma (i st. f. domar ; efter ack. doma), nom. pl.
rætti (subst. ; i st. f. rættir ; efter ack. rætti), anda (i st. f.
andar-, efter ack. anda), nom. sg. sio (i st. f. sior-, efter ack.
sio), under det att slutljudande -r annars i regeln bibehålles,
t. ex. nom., ack. pl. saliar, gœrpir, tungor, nom. pl. av adj.
gopir, gopar ; près. sg. ælskar, garnir.
I Äldre Västmanna-lagen synes ordets ställning i satsen
så till vida hava utövat ett inflytande, som 1) när
böjningsformer, som merendels bibehålla -r (nom. pl. sakar etc.),
undantagsvis förlora det, detta inträffar företrädesvis i
satssammanhanget före konsonant — 2) när böjningsformer,
som merendels förlora -r (nom. pl. mask. doma(r) etc.)
undantagsvis behålla det, detta inträffar företrädesvis i
satssammanhanget före vokal.
Den fullständiga förlusten av -r i fsv. utur, vir, ir, pet
(äldre nysv. vtu, nysv. vi, I, de) torde hava försiggått i
ordens proklitiska ställning före konsonant.
Lund, maj 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
