Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vöa<fi(v) : νώτον, νώτος: lat. nätis, nates.
Af P. Persson.
Att adv. prep. νόσφι(ν) ‘) afsides, afskildt, borta, bort
från, afsides från o. s. v. etymologiskt sammanhänger med
subst. νάπον, νώτος rygg 2), lat. nätis, vanl. plur. notes bak,
tyckes vara ett allmänt antagande3). Men huru detta
sammanhang närmare är att fatta, synes mig ej hafva blifvit
på ett tillfredsställande sätt utredt. Curtii förklaring, enligt
hvilken νόσψι skulle hafva uppstått ur en lokativiskt brukad
kasusform *νοτι-φι = im Rücken, rückwärts, ungefärligen
motsvarande ett lat. natibus, torde ej längre kunna
accepteras 4). Ohållbar är ock — hvilket äfven här må an-
’) riaipt framför konsonant, νίοφιν både framför vokal och konsonant,
1 gång hos Homerus νύσιρ (r 7).
2) Singularens genus kan hos Homerus ej bestämmas, såsom plur.
brukas vwta, ofta med singularis’ betydelse.
8) Jfr t. ex. Curtius Studien I, 2, 298, Grundzüge 6 320, de Saussure
Mémoire sur le système primitif etc- p. 46, för öfrigt Vaniieks,
Ebelings, Seilers och Autenrieths ordböcker.
’) Enligt Curtius skulle det första i uti *voτιφι hafva utfallit, liksom
uti rvxt- : lat. nocti-, skr. näkti-. Men wxt- är, som bekant, en
ursprunglig konsonantstamm och ingalunda uppkommet ur νυχη-.
Vidare skall enligt Curtius τ framför ψ hafva utvecklat sig till
a, liksom uti σφώ „vom indogermanischen Stamme tvaa. Det är
emellertid för längesedan ådagalagdt, att σφώ ingenting kan hafva
att göra med !tva
Gr. αφώ etc. härledes väl enklast ur en ieu. stam *s(e)-bho- —
refl. st. s(v)e- + suff. -bho- (jfr Torp Beiträge zur Lehre von den
geschlechtlosen Pronomen in den indogermanischen Sprachen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
