Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkas — sammanställningen af gr. νω- ro-, rotstafvelsen
uti rönov och det förutsatta *νοτι, med skr. nam- böja, part.
na-tå-, (Curtius 1. c. = Fick Wörterb. I3 649)‘). Skr.
na-tå-står naturligen för *nm-tö-, liksom t. ex. ga-tå- gången för
*gm-tö-.
Curtii förklaring har, mig veterligt, ej sedermera blifvit
ersatt med någon ny: jag skall derför här nedan söka
åstadkomma en sådan, vändande mig först till adv. νόσφι.
Så mycket är klart och obestridligt, att νόσφι. är
bil-dadt med suffixet -ψι(-ν) = skr.-bhi(-s). Men hvad är νοσ-?
Enligt min mening gömmer sig deri ej en nominalstam, utan
ett lokaladverb. Gr. νοσ- afsides (det vidhängda suffixet -φ*
kan endast oväsentligt hafva modifierat den i νοσ- sjelft
liggande betydelsen) är en bildning likartad med ieu. *pos
= lat. pos (t. ex. inskr. pos colf umnam), pos Idus etc.), pöne
(sannolikt < *pos-ne), pos-t, osk. pos- (pos-mom), lit. pas,
pas-kuï päs-kui, skr. paç-câ’, paç-ca’d, avest. pas-ca, fpers.
paså, av. pas-kät. Ieu. pos år, som bekant, att uppdela uti
*po (jfr. skr. άρα, gr. ùπύ, lat. po- uti po-situs. po-lio, osset.
fa-, fornhögt. fo-na, lit. pa-, o. s. v.) -f- s ; alltså är väl äfven
νοσ- *= vo- -f· σ· Med andra ord νοσ-, lika väl som pos, är
bildadt med det (geuetiviska?) s, som så ofta finnes vidfogadt
partiklar, lokaladverb och prepositioner. Jfr de bekanta
bild-ningarne: gr. (ξ, «φ, ίν-ς (εις), lat. ex, ab-s, *op-s i os-tendo för
*ops-tendo, su-s för *sup-s t. ex. i susque deque, suscipio,
sustineo, ci-s o. s. v., osk. az d. a. *ats = lat. ad, skr. adhâs,
avàs, parâs, purâs, av. pare, parö, gr. πόρος, πρόσ(-&ε)2),
av. vi-sJÎ, paiti-sh\ fpers. pati-sh, abi-sh o. s. v.
Christiania 1888, p. 48). Detta *se-bho- torde återfinnas i skr.
sa-bhâ’ stam, slägt, församling, församlad skara, församlingsort
(såsom äfvenledes doc K. F. Johansson förmodat, se Torp 1. c. p. 15),
jfr got. sibja, fornht. sippa , nht. Sippe. Parallelt med
*se-bho-går *s(v)e-dho-s- : gr. Ijftog, ’έ&ος, ϊ9-ν-ος, got. sidus etc.
Sammanhänger med se-bho- äfven got. silba, selb, själf, fornir- selb
besittning (= se- + l -J- Wi-suffix, jfr lat. talis, qualis etc.)?
’) Andra förklaringar af de ifrågavarande orden se hos Pott Etym.
Forschungen2 I, 575, Benfey Wurzell. I, 302; II, 183, samt för
öfrigt uti Ebelings Lexicon Uomericum under νΰαφι och rwtov.
") Jfr Fick Bezz. Beitr. III, 162; förf. Stud. etym. p. 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
