Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Analysen för oss således ytterst till ett adv. vo-
afsides, bort: det suffixala s-et kan väl endast hafva tjenat att
förstärka den i vo- liggande betydelsen utaf aflägsnande, på
samma sätt som uti εξ : «κ x).
Detta vo- afsides torde vara att inrangera bland den
stora mängd af partiklar, adverb och prepositioner, som
låta härleda sig ur en demonstrativ basis („Deutewurzel“)
‘ana1, resp. ‘an-i\ ‘an-u’2). De till denna basis hörande
partiklar sönderfalla ur betydelsens synpunkt i tvenne grupper,
hvaraf den ena har betydelsen af närmande till,
befintlighet vid, på etc.; den andra betydelsen utaf
aflägsnande från, beröfvande etc.3). Till den förra
gruppen höra t. ex. : av. ana på, scr. av. na- vid enligt
Brug-mann uti komp. skr. nédiyas = av. nazdyo, superi, skr.
nédistha- -=· av. nazdisJita af pos. *(a)na-zd-a- = έφίζων,
προσίψενος4), skr. av. an-u efter, enligt o. s. v., gr. άνό, ίίνω,
lat. osk. umbr. an- (an-heläre etc.), got. ana på, vid, till;
fornb. na super, pr. no, na på, till, mot etc. Till den senare
gruppen höra: gr. ίίν-εν, 5ν-εν-&ε(ν) fjerran, afsides, utan, dor.
äv-ις = üvev, vidare väl fornisl. όη, άη, forns, άηο, fornhögt.
âno, medelhögt. âne, an = nht. ohne, got. inu utan (ehuru
afljudsförhållandena erbjuda någon svårighet), de privativa
och negativa partiklarne: skr. an- a-, nå, av. ana- an- a-,
na, gr. åva- åv- vtj- = dor. vä-, lat. in- ne, ne- o. s. v.,
slutligen lit. lett. nu från, bort från, formellt lika med fornb.
na, men med motsatt betydelse. Till denna grupp af par-
’) Jfr Brugmann Ber. der Königl. Sachs. Gesellschaft der
Wissenschaften 1883, p. 190.
2) Samma stamvexling framträder uti interrogat, indef. st. qo- (skr.
ka-, gr. no-, lat. quo- etc.) : qi- (skr. ci-, Ici-, gr. τι-, lat. qui- etc.) :
qu- (scr. lcii-ha, kù-tas, kü’-cid etc., av. kü, ku-da etc., sannolikt
äfven lat. cü-r samt ags. hu huru, hù-lic, fornsv. hu-likin, hu-su),
vidare uti skr. ama- : am-i- : am-u-, förmodligen ock gr. -τα
(αΰ-ti, av-ta) ■ -ti (av-tt-ς, âv-ti) : -tu (kanske uti αν-τυ-ξ), part.
γέ, γά : -γν uti μ*σση-γύ(ς) etc.
3) Dylik betydelsevexling är på ifrågavarande gebit ingalunda
sällsynt; jfr t. ex. lit. pà-s invid, -till, i den omedelbara närheten af etc. :
scr. apa, gr. άηί, lat. po- och se förf. Stud. etym. p. 13 ff.
4) Brugmann M. U. II, 156, III, 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
