Sist inom gräsfamiljen omnämna vi nu ett gräs, som mer än de andra avviker till småax och blombyggnad. Småaxen sitta i små fickor å huvudaxeln, äro till formen mycket smala, och tyckas bestå av ett enda gråviolett fjäll, fig. 4, med ett borst i spetsen; inom detta fjäll finnes dock ett annat, som är trubbigt och så mycket kortare än det yttre, som borstets längd. Dessa båda äro blomfjällen, varemot tomfjäll saknas. Blomfjällen åtskiljas ej vid blomningen (jfr nr 458, nr 471-474), utan ståndarna, som äro 3, och märket., som i motsats till de andra gräsens är ett enda och av trådlik form (jfr Sesleria, nr 458), utskjuta vid småaxets spets. Även till sitt allmänna yttre utseende är staggen ett egendomligt gräs genom de borstlika, sträva, grågröna bladen, som till stort antal alstras av de talrika och på en vågrät jordstam tätt uppradade skotten. Dessas bas omslutes av halmfärgade slidor. Allmänna namn på denna äxt äro "borstgräs", "ängsborst", "getskägg" m. fl. Dess utbredning omfattar hela Skandinavien och FInland, och växlokalen är vanligast mager jordmån i hagar, på hedar o. s. v., även tämligen högt till fjälls, men någon gång anträffas staggen t. o. m. på något fuktiga ängar.
Tavl. 479. Fig. 1 exemplar med avskurna strån, 2 blomställning, 3 ett stycke av d:o (5/1), 4 småax sett från två motsatta sidor (6/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning