Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J (I) - Inga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inga Innan 401
tegne Personer, der høre hjemme i
samme Bøygder. Saaledes Moedaling,
om Ein, som er fra Moedalen. Overalt
betegner ing, tillagt en Dals Navn, en
Person, siam er født eller hører hjem
mei der, saasom Romsdaling, Guld
brandsdaling, Røldaling, etc; Etnebu
(-buar), En som er fra Etne; Sogning,
fra Sogn; Jylstring, fra Jylster; Was
væring, Læsjeværing, fra Wasvcern
[»Wuswæm« er Vassvceri, bygdi nedan
for Vangsvatnet (= Ævanger)], Læsje.
Inga, Fruentimimernavn. Lap. Ringa.
Inga, inganga, v., indgaae. lei. inn
gdnga. Sy. inga.
Ingaang, s., Indgang. Isl. inngdnga,
inngdngr. Sy. ingång.
Ingjolejs, adv. og adj., ingenlunde,
som ikke duer synderligem.
Ingjota, ingjuta, v., indgyde. Sy.
ingjuta.
Ingjæra, v., indgjærde. Sy. ingdrda.
Ingjære, s., et indgjærdet Stykke
Mark. See Træe, Gjære.
Ingjøjnxa, v., inidgjemme, indegjem
me.
Ingnia, v., dndgnide. Sy. ingnida.
Ingrejp, s., Indgreb. Sy. ingrepp.
Ingriipa, v., iridgribe. Sy. ingripa.
Ingrot, ingroinn, adj., indgroet. Isl.
inngroinn. Sy. ingrodd.
Ingrove, adj., indgravet.
Inhaka, v., indhage, fæste med en
Hage.
Inhamn, s., Indhavn, Havn, som lig
ger indenskjærs. Modsat Uthamn.
Inhausta, v., indhøsite. Sy. inhosta.
Inhausting, s., Indhøstning.
Inhejt, adj., indvortes heed.
Inhogg, s., Indhug.
Inhogga, v., indhugge.
Inhol, adj., indhuul.
Inhola, v., indhule.
Inhysa, v., huse, ’tåge i eit Huus.
Isl. innhysa. Sy. inhysa.
Inhola. w, indsmiggre.
Iniiraa, adv., indenfra. Sy. inifrån.
Inimot, adv., henåmod, nær ved. Sy.
inemot.
Inkalla, v., indkalde. Sy. inkalla.
Inkje, adj. (neutr. af ingjen), Intet.
Isl. einginn, ingen. Te inkjes, som er
ødlelagt, ikke duer til Noget. Isl. til
enkis fær (Orkneyingasaiga, pag. 232).
Inkjevætte, pron., Intet, slet Intet.
[Møe&og. ni-vaiht vt. 1824]. Isl. ecki
vætta, vettugr, Intet [1824], af ecki,
iMke, cxg vætti, vcettur. Ang.-Sach. viht.
Møesojg. vaiht, en Ting, Ntoget. Saale
dtes siges og litevætte, en Smule, en
liidien Smule, lidt. Eng. whit, en Übe
tydielighed.
Inkjøp, s., Indkjøb. Sy. inkop.
Inkjøpa, v., indkjøfce. Sy. inkopa.
In-klok, adj., indklog, snu.
In-koka, v., indkoge. Sy. inkoka.
In-kokning, s., Indkogning. Sy. in
kokning.
Inkomme, s., Indkomst.
In-krypa, v., indkrybe, krybe ind.
Sy. inkrypa.
In-krypning, s., Indkrybniing.
Inkrævja, v., indkræve. Sy. inkriifva.
Inkrøka, v., lindbøje, indlukke. Sy.
inkroka.
Inlappa, v., indflikke. Sy. inlappa.
Inlasta, v., indlade, indskibe. Sy.
inlasta.
Inlata, v., indlade, lukke ind.
Inlaup, s., Indløb. Isl. innhlaup,
Tirøugt. Siv. inlopp.
Inleja, v., indlede, indleje.
Inlinda, v., indsvøbe. Sy. inlinda.
Inljosa, v., indlyse, lyse ind.
Inlæg, s., Indqvartening, en til For
sørgelse af Fattigvæsenet optagen Per
son. See Lægdslem.
Inlæg, s., Indlæg, skrivtligt Forsvar.
Isl. innlegg.
Inlæggja, v., indlægge.
Inlændsk, aldij., indenlandsk. Isl).
innlendr.
Inlænning, s., Indlænding. Isl. inn
lendr. Sy. inlanding.
Inlæsa, v., indelukke, indslutte. Sy.
inlåsa.
Inløjtpa, v., indløbe. Sy. inlopa.
Inmager, adj., meget mager.
Inmark, s., Indmark, en Gaards ind
hegnede Marker. Modsat Utmark.
Inmåt, s., Alt, hvad der af et Krea
turs Indvolde plejer at bruges til
Spise, Indmad. Se. inmeats. Sy. in
mdte.
Inmat-sill, see Boln-sill.
Inmængja, v., indblande. Sy. in
mdnga.
Inna, inra, inst, adj., inde, indre,
inderst. Isl. innar, innra, inst.
Innan, adv., indvendig, indenfra. Isl.
innan.
Innan, conj., førend, forinden. Sy.
innan.
Innan, adv. og præpos., inden. Isl.
innan. Sy. innan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>