- Project Runeberg -  Norsk Dialect-Lexicon : og nokre folkeminne og brev /
317

(1938) [MARC] Author: Wilhelm Frimann Koren Christie With: Gustav Indrebø - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Surmula ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Surmula — Svartbak 579
Surmula, v., sætte et fortrædeligt
Ansigt op, see suurt. Jydsik surmule.
Sy. mulen (adj.), som seer suurt.
Surmule, s., En, som sætter et for
trædeligt Ansigt op, seer surt.
Surna, v., gjæres, blive suur. Isl.
surna, seyrna. Lap. surot.
Sursalta, v., at salte (Fisk) saa Ildet,
at det Saltede bliver surt.
Sursalta, adj., let saltet, saltet saale
des at det Saltede er bleven surt. Paa
Isl. er sykr-saltad, nedsyltet.
Surskap, s., Vraxtenhed. Isl. sur
skapr, übeibagelcig Syrligthed. [1824].
Sut, s., Ængstelse, Omsorg, Bekym
ring. Isl. sut.
Suteslaus, syteslaus, adj., übekymret,
tryg. Isl. sut, Omsorg, og laus, løs,
frie for.
Sutjes, adv., sagte. Holl. zoetjes.
Sutl, s., sammenblandet Snavs, Misk
nrask, Sølerie, Svinerie. Isl. sull. T.
sudeles.
Sutla, v., blande sammen, søle, sudle,
tilsvine. Isl. sulla, sutta. T. sudeln.
[1824: Sutla, v., blande saanimen. lis’l.
sulla].
Sutla, ødelægge, tilsætte. [1824].
Sutlar, s., en Ødeland [1824], Sud
ler, Smører. T. sudler.
Suvl, s., Melk og Brød. Grouta-suul,
Grød og Melik. Ellers betyder Ordet
suvl, som almindieligen, al Slaigs M>ad,
hvortil man spfeer Brød. Lap. suicle.
Suup, s., Suppe, Sod. See Supa.
Suup, s., m., en Drik, en Mundfuld,
en Dram, Sopken, Slurk. Sy. sup. Se.
sowp. Eng. sip.
Sva, s., Skraaninig, et glat Sted. lei.
svada, svadi, vedvarende Skraaning,
Slibriig(hed, Gliatihed. [1824: Sva, s.,
Skraiandnig, Glathed. Isl. svadi, svada.
Vide gjersvaen].
Sva, adj., skraae, glat, slibrig.
Sva, s., en Ilden Fjord (Nordmøer).
Isl. svædi, en aaiben Miark et sumpigt
Sted.
Svaang, svang, adj., tom i Maven,
uden Kjerne. Isl. svangr, sulten, hung
rig; svangr, en Tomhed, tom Mave.
[1824].
Svaangas, v., blive tynd (af svang,
svaang). Isl. svengiaz. [1824].
Svaange, Svaangje, see Svange.
Svabba, v., feje med en Svaber. Sy.
svabba.
Svaber, s., en af Toug-Ender for
færdiiget Kost, som bruges især til at
fe]© Dækket i Skibe; ogsaa en uor
dentlig Person. Eng. swabber. Sy.
swabb.
Svaberg, s., et hældende, glat og
slibrigt Bjerg, eller Klippestykke. Paa
Isl. er svada, svadi, vedvarende Skraa
ninig, Glathed^ Silibriighed.
Sval, s., Sval, Forstue, Bislag. Isl.
svalir. Jydsk svale. [1824: Sval, s.,
en Udbygning, som løber langs med
eller ved Siden af et Huus. Isl. sva
lir].
Sval, s., Kjølighed, Svalen. Isl. sval.
Sval, adj., sval, kjølig. Isl. svalr.
Svala, v., svale, lædske. Isl. svala.
Svala, s., Svale. Isl. svala. Lap.
swalfo.
Svaladrykj, s., Svaledrik. Isl. svala
dryckr.
Svaldæmt, svaldæmte, adj., sortla
den. [Schn.: Svdldcemte ~].
Svalgang, s., tækket, men fra een
Side aaben Gang ved et Huus.
Svalskugga, s., Skygge at svale sig
i. Isl. svala, svale, lædsike. [Leik
anger i Sagn 1827].
Svanasaang, s., Svanernes Sang,
Svanesang. Isl. svanasaungr.
Svang, adj., tom i Maven, sulten,
hungrig. See svaang.
Svange, Svangje, s., Siden, Tynd
[tren?], det tynde aif Livet paa et
Menneske eller Dyr. Af svangr, tom;
fiordi Mavene Tomtied viser sig dier
hos Creaturenie. (See Svaange, Hop
pen).
Svansa, Vt, bryste sig, logr?, ca
qvettere. Sy. svansa. Dansk (Fatet.)
svandse. Svansa op gampen, binde
op Hestehalen. Sy. svansa up.
Svara, v., svare, gjengjelde, paatsge
sig Ansvar, er Mge med. Isl. svara.
Lap. swarot.
Svarlaus, adj., stum, maalløs. Isl.
svarlaus.
Svart, adj., sort. Isl. svartr. Møe
sqg. og Sy. svart. Lap. suorta. Svarte
natta, den sorte Nat. Isl. svartnætti,
sort Nat. Svarte-dauen, den sorte Død,
en Pest, siam ødelagde Norge i Aarene
[ikkje utfylU].
Svarta, svorta, sværta, v., sværte.
Lap. suortet.
Svart-and, s., Sort-And (anas niger).
See Hav-orre.
Svartbak, s., et Slags store Strand
maager med sorte Vinger og Ryg;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordialect/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free