Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Carl Larssons utställning, af A. W—n - Höstens konstutställningar, bref från Köpenhamn, af Kongstad Rasmussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
denna tafla är på en gång djup och lugn. Man märker att det är ett
kärleksfullt öga, som sett detta, på samma gång som det är en stor
konstnär, hvars pensel skapat denna ljusa bild.
Kartongerna till Viktor Rydbergs romantiska medeltidsdikt
Singo-alla höra också till utställningens klenoder. Om bland dem
framhållas »Främlingen från Egypti land», »Sorgebarn» och »Singoalla» sjelf,
äro endast ett par af de bästa utpekade.
Men denna serie omnämnes lämpligast i sammanhang med sjelfva
dikten. A. W—n.
Höstens konstutställningar,
Bref från Köpenhamn.
Konstföreningen har öppnat sin säsong med en utställning af P.
S. Kröyers porträtt. Genom en samling af flera hundra följer man här
konstnärens lif från pojkåren ända tills nu, och det är som läste man en
af dessa tjocka psykologiska romaner, som vi fingo så många af på
sjuttiotalet. Det är historien om en liten ljuslockig gosse, som far lust att bli
konstnär. Vi se hans första ängsliga försök att porträttera sina
släktingar; — med stora förundrade ögon betraktar gossen de vuxnas
allvarliga miner, som han söker utforska och återgifva pa papperet, och äro
än resultaten helt visst i tekniskt hänseende späda och tafatta, framlysa
dock i dem en innerlig kärlek och vördnad för modellerna. Gossen
växer till och hari målar nu en rad porträtt af fadem, den gamle
berömde zoologen. Naturligtvis verka dessa bilder torrt och fattigt i
måleriskt hänseende ibland konstnärens senare bländande virtuosmässigt malade
porträtt, men en finare och innerligare konst har han aldrig senare mäktat
åstadkomma.
Den dyrbara, men farliga förmågan att beherska det rent tekniska
fick Kröyer redan i vaggan, och i skolor och pa utländska resor
utveck-,lades denna talang till fulländadt mästerskap, men den djupa, inträngande
karakteristik, som man finner hos porträtten af fadem, den återse vi icke
längre i Kröyers produktion. Där kunna visa sig genialiskt gripna drag
och spridda bidrag till karakteristik, men alltid af en mera ytlig och
lätt-vunnen art. Konstnären salde sin själ och fick teknikens gnistrande juvel
i utbyte, och världen, som älskar det ytliga och bländande^ jublade och
hyllade honom. Beställningar strömmade in och ära och guld med dem.
men när vi nu se denna produktion samlad och tvingas att beundra och
akta den väldiga begåfningen, man här star ansikte mot ansikte med. sa
kan man icke underlåta att tänka pa, hvad Kröyer kunde ha presterat
af fin och djup människoskildring, om penseln med någon mindre
fingerfärdighet hade lystrat mästarens genialiska hand.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
