Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ögonblicksbilder af europeisk målarkonst, af Ellen Key. I. Inledning. Konsten i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
hvardagslif är honom bekant och ur denna inträngande trohet, denna
helhetsuppfattning har han skapat verk sädana som Tafielrunden och
Kon-certen i Sans Souci, efter hvilkas betraktande man aldrig kan frigöra sig
frän illusionen, att man verkligen en gång varit med, hört Fredrik blåsa
sin flöjt i musiksalongen och sett Voltaires ögon gnistra under
ljuskronornas prismer. Och liksom Menzel, genom den innerligaste
naturtrohet, sådan man når gent emot det förflutna endast genom inträngande
studium och djup kärlek, har återväckt Fredrik den stores tid, och
fast-stält dess typ i en icke idealiserad, men lika fullt monumental "bild af
densamma, sä har han också lyckats pä duken fästa sin samtids hist<
>-riska ögonblick med samma enkla sanning och samma äkta historiska
stil. Ett helt folks, i ett moment koncentrerade, lif pulserar i den tafla,
som visar Unter den Linden med kejsar Wilhelms och truppernas affärd
1870. Genom detta och liknande verk är Menzel vorden det modäma
Preussens ypperste skildrare på samma gäng som den nydanare, hvilken
förde konsten åter till natur, sanning och äkthet inom det i Tyskland
allra mäst förkonstlade området, historiemälningeus. Slutligen var det Menzel,
som genom sin stora Smedja — hvilken liksom de tre nyssnämda taflorna
finnes i nationalgalleriet i Berlin — inom Tyskland fortsatte den i Frankrike
började rörelsen, att ät århundradets arbetslif gifva konstnärliga uttryck.
Max Liebermann är i detta afseende Menzels och
Barbizonsko-lans främste lärjunge i Nordtyskland. Han ansågs i Tyskland som en
målare af det fula och prosaiska till slutet af 1880-talet, dä man
började upptäcka, att det låg något mera äkta hos dessa enkla, verkligt
arbetande allmoge-människor, än hos de söndagsputsade bondflickorna
pä de »söta» genre-bilderna. Men Liebermanns kvinnor och män, som
plocka gäss eller rofvor, spinna eller slå rep, hafva sällan den stil, Millet
gaf åt samma slags ämnen. Millets efterföljare hafva bringat realismen i den
missaktning, under hvilken den nu lider, genom att icke hafva varit
mäktiga mästarens ädla, antika behandling af arbetet, af fälten, af hjordame, af
bonden och bondkvinnan, en behandling, som hos Millet gör dem till stora
typer, till djupa symboler af arbetets väsen, arbetet i naturen och med
naturen. Millet egnar en religiös hänförelse, en öm medkänsla åt den
sträfvande människan under arbetets enklaste, primitiva vilkor, med
jorden och med djuren, det härda, grofva arbetet, som trycker, åldrar,
omdanar människan, och denna medkänsla har skapat hans säregna stil.
Utan att förut af Millet hafva sett annat än några fotografier, gick jag
i Paris genast fram till en handteckning med endast ett par händer, ett
par fötter, viss att det var Millet ensam, som tecknat dessa rörande, af
arbetet krökta knogar, dessa tåliga fötter. Endast mera sällan har
Liebermann höjt sig till något af denna typiska, stora framställning. Men
han synes komma att närma sig den, ifall han gär vidare pä den väg,
där han gjort sina lyckligaste fynd. Sålunda fans på Secessionen i
München en etsning af Liebermann: Kvinnor, som laga fisknät — en
tafla af samma namn lär finnas i Hamburg. Hafsvinden tjöt öfver
dü-nema och hvisslade i strandhalmen, skakade näten, svepte kvinnornas
kläder om deras lemmar. Figurer och landskap voro båda hållna i samma
enkla, med hvarandra sammangjutna stil; en stil, som gjorde denna etsning
till en i äkta mening »symbolisk» bild, symbol af en stor arbetsmöda
i en stor natur, medan samma ämne annars många gånger varit framme
inom realismen och verkat endast som nät och gummor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
