Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i88
Man ser häraf, att under år 1888, då det första arrangemanget
med stipendieräntekonvertering vidtogs, sjönko stipendiefonderna,
som eljest haft och väl äfven alltid borde ha stigande tendenser,
med icke mindre än kr. 82,000, medan åter akademiens egna
fonder växte med icke mindre än 167,000, i sanning en kolossal
tillväxt! Medan under år 1886 generalkontots behållning, som
öfver-fördes till reservfonden, belöpte sig till öfver 30,000 kr. och åren
förut höll sig uppe - på liknande respektabla belopp, så sjönk nu
1887 dessa öfverföringars belopp ända ned till c:a 2,500 kr., året
därpå blef fallet ännu större och år 1889 öfvergick detta plus till
minus, d. v. s. det uppstod en brist på 2,150 kr., som reservfonden
fick träda emellan och betäcka.
Vi se vidare, att reservfonden, hvars behållning år 1885
ut-balanserats med icke mindre än 113,574 kr. 68 öre och som under
åren 1880—1883 varit uppe ända till 119—190,400 kr. (se 1885
års revisionsber.), befunnit sig tidtals i en jämförelsevis ofördelaktig
belägenhet. Dess årliga uppbörd, som under 1881—83 växlade mellan
77,400 och 97,500 kr., var 1887—-1889 mellan 41 och 45,400 kr.
Denna reservfond intager i Upsala universitets ekonomi en mycket
mer dominerande ställning än systeruniversitetets gör, och vid åsynen
af ofvan förekommande tablå och siffror frestas man oemotståndligt
till den hypotesen, att denna reservfond är en akademisk ögonsten,
hvars intressen icke kunna med nog ifver tillvaratagas.
De antydningar rör denna kära reservfonds ändamål och
inkomstkällor, som af rektor lemnats, ha icke varit tillräckligt
vägledande för att jag för denna gång skulle yttra mig något mera i detta
intressanta ämne, isynnerhet som väl 1885 års, men ej 1862 års
fast-stälda utgiftsstat återfans i kungl. bibi. I alla händelser torde de
redan nu lemnade siffrorna för sig själfva tala ett intressant språk.
Ville man vara inte smädlig, men väl försmädlig, skulle man
kunna ifrågasätta, om inte möjligen skrämseln och uppståndelsen
öfver denna tvära och stora minskning i den vanliga, antagligen
ock beräknade tillförseln till reservfonden i sin mån blef orsak till
det, som vi fortfarande hålla före, mindre välbetänkta och ur
sti-pendieförvaltningens egen synpunkt obehöfliga arrangemanget med
den första räntenedsättningen. Denna skrämsel måste naturligtvis
förvärras, vid åsynen att det för reservfondens tillskott gestaltade
sig ännu värre under 1888 och 1889, och bidrog därför kanske i
sin mån till arrangemanget år 1890.
Vi endast ifrågasätta möjligheten af denna psykologiska
förklaring. Likaså uttala vi ej någon bestämd mening, om man, för
att tala upsaliensiskt filosofspråk, bör, ifråga om den ändrade
proportionen mellan stipendiefonderna och akademiens egna, sätta ett
likhetstecken mellan post och propter. Inte ens i vära lönligaste
tankar skulle vi velat göra det I alla händelser blef det en
ordentlig och som det synes ännu verkande uppryckning, som
akademiens fonder fingo under 1888.
Emellertid säger rektor själf uttryckligen i sin förklaring, att hade
icke de där åtgärderna med nedsättning af räntegodtgörelsen till
stipendiefonderna egt rum, skulle akademiens egna tillgångar år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
