Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
efter år sjunkit, och detta skulle antagligen inbragt akademien
obehag af statsrevisorer och kammarrätt. Pudelns kärna är
således dubbelgestaltad: oron för akademiens egna fonder och
obenägenheten att utsätta sig för litet obehag från statsrevisorers med fleres
sida. Och för det skola de akademien anförtrodda stipendierna till
fattiga ynglingar få sitta emellan!
Är detta värdigt en Alma Mater? Har det inte snarare tycke
af en väl nidsk hushållerska? Är det allvarligt sagdt
öfverensstäm-mande med billighet och rättvisa?
När emellertid akademiens egna fonder ännu röja vissa
sjunkande tendenser, men stipendiefondernas slutsumma stiger, så blir
det så väl godt först som sist bäst for de ärade stipendiaterna och
stipendiepretendenterna, att de göra sig beredda på en ny
nedsättning inom en icke alltför aflägsen framtid.
Om rektors resonnemang beträffande de s. k.
förvaltningskostnaderna är redan yttradt. Men än en gång påminnande om
att ingen som hälst utredning är från akademiens sida förebragt
om storleken af dessa förvaltningskostnader, vilja vi nu endast
ytterligare framhäfva det osannolika uti, att dessa
förvaltningskostnader skulle sluka hela räntedifferensen, samt betona det obilliga i, om
stipendiedonationerna skulle få lemna extra bidrag till akademiens
speciella behof. Vore det så, att någon af parterna skulle få träda
emellan, vore det endast akademien, som kunde komma i fråga,
och ej tvärtom.
Det vill synas, som om akademien för resten äfven innan
sti-pendienedsättningen kunde anses ha gjort vinst på och ha besparingar
ifrån räntedifferensen samt bort bevara detta förhållande i tacksam
hågkomst.
Denna differens, hvart går den nu? Må så vara, att en del går till
stipendieförvaltningskostnaderna, men resten? Bestridas icke därmed
hvarjehanda akademiens egna utgifter, som icke ha med
stipendie-affärerna något att göra och som eljest skulle bestridas af
akademiens andra inkomster? Om akademiens egna inkomster bestrede
dessa behof, minskades inte då tillskottet till reservfonden eller kanske
förvandlades till brist, som reservfonden finge betäcka? Det var
således kanske inte så orimligt, att det i förra artikeln talades om ett
inbördes samband mellan stipendiefonderna och reservfonden.
Det är på sätt och vis rätt löjligt, att medan stipendiefondernas
slutsumma ökats, de utdelade stipendierna minskats i den betydande
grad, som synes härofvan å sid. 184. Denna ökning af slutsumman
tyckes emellertid ega sin närmaste förklaring dels i tillkomsten af
nya eller det oafbrutna förökandet af fonderna för under bildning
varande stipendier, dels ock i följd af bestämmelserna, att vissa
stipendier skola stå lediga en viss tid vid hvarje ledighet*).
För att få en tydligare föreställning om dessa förhållanden,
än den man kan få af rektorsförklaringen, har jag genomgått de
olika stipendiefondernas konti i 1893 års hufvudbok. Därvid har
*) En sak af intresse att undersöka vore nog ock att se efter, i hvilken
utsträckning under senare tid nya stipendier bildats genom dessa och på annat sätt
uppstående besparingar. Därtill har dock ej ännu funnits tid och tillfälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
