Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Göteborg och göteborgarne, ögonblicksfotografier af Asmodeus. II. »Lilla Londons» afvigsida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
judarnes större skicklighet i affärer och härpå och på deras
lef-nadssätt beroende större välstånd — dels af rått, oreflekteradt
rashat. Huru som hälst, så har denna fiendtliga stämning nog länge
funnits här, och den bröt ut med stor våldsamhet, då »en oren
västgöte» — en ökänd tidningsredaktör — kom till staden och
genom sitt exempel lärde folk att icke skämmas för denna
ociviliserade känsla. I språk och popularitet framgångsrikt täflande med
den osaligen afsomnade »Breflådan», har antisemitredaktörens organ
allt sedan dess oupphörligt underblåst rörelsen, finnande sina
anhängare till en stor del just bland »det unga Göteborg», tills han nu
lyckligen bragt det därhän genom sina öfverdrifter och grofva
skymf-ord, att de mera sansade antisemiterna börja blygas öfver att vara
med om en så krass rörelse.
Äfven prässförhållandena i Göteborg äro egendomliga: endast
tre dagliga tidningar på öfver hundratusen invånare. De
existerande veckotidningarna, som skulle utfylla bristen, äro ytterst
underhaltigt och kritiklöst skötta. Också här visar sig göteborgarnes
brist på andra intressen än förvärfvets.
Det skulle väl vara den unga Högskolans uppgift att som ett
bildning och upplysning utstrålande centrum motarbeta den rådande
krassheten i åsikter och lif. Men från den vackra ursprungliga
planen om en fri högskola med offentliga, populära föreläsningar
kom man bort genom en vilkorlig Carnegiesk donation, och det
vardt i stället endast ytterligare en ämbetsmannafabrik, med
lex-läsning och examina; alla mera praktiska ämnen, nationalekonomi
och dylikt, som kunde vara af största nytta i en handelsstad, äro
omsorgsfullt bannlysta, och i stället pluggas och föreläses där
filosofi, grekiska, latin, ja till och med hebreiska och sanskrit, att ej
förgäta de i Göteborg så nyttiga ämnena fornengelska, forntyska
o. s. v. Också sakna göteborgarne allt intresse för sitt förfuskade
universitet, och äfven de njutbarare föreläsningarna besökas nästan
endast af sysslolösa damer.
Sådan högskolan nu är beskaffad, saknar den synbarligen all
kraft och all håg att motarbeta den själaslöande mara, som hvilar
öfver breda lager af stadens liksom provinsens befolkning i form
af schartauanismen. Järnhård, torr och fiendtlig mot bildning och
lifsglädje som denna, afart .af lutherdomen är, har den i hög grad
medvärkat till att gifva Göteborg, dess prägel af trög tyngd och
glädjetom intresselöshet. Där denna formalismens triumf håller
själarne fjättrade i sina bojor, där måste solen lysa så matt, dimman
vara så tät och sinnena så tunga och dofva som i Göteborg.
Hur medeltidsaktigt ofördragsamma denna läras bekännare
äro kunde man se vid det stora lärarmötet i Göteborg för ett par
år sedan. Hans högvördighet biskopen skulle inleda mötet med
en predikan i Domkyrkan, men vägrade att göra detta, emedan
— mötet sedan skulle hålla sina sammankomster och debatter i
Betlehemskyrkan, ett sekteristiskt tämpel!
Visserligen herskar schartauanismen mest i de djupa lagren,
föga i de förmögnare kretsarne; men dess oskiljaktiga följeslagare
hyckleriet frodas där desto mera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
