Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ögonblicksbilder af europeisk målarkonst, af Ellen Key. III. Den naturalistiska idealismen i Storbritannien och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon dog ■ efter tvä års äktenskap: genom oförsiktigt bruk af det opiat,
åt hvilket sedan också Rossetti i sin sorg hemföll. Så som denna kvinna bränt
sig in i hvarje fiber af Rossettis varelse, brände han in hennes härliga
bild i samtidens syn som Sibylla eller Circe, Astarte eller Beatrice,
Madonna eller Venus. Och i alla dessa gestalter låter också Burn-Jones
sin keltiska flicka uppträda.
Prærafaèliternas skönhetstrånad, sårad af det modärna Englands
lifsformer, vände sig till den kristna legenden, till kung Arthur och
den öfriga medeltidsromantiken, till Shakespeares och Dahtes verld, till
antikens eller österlandets sagogestalter. Fullast genomträngd af
præra-faelismens idékrets och allsidigast verksam för att gifva dessa idéer
uttryck har Burn-Jones varit; han är därför också den inflytelserikaste
såväl genom styrkan som svägheten i sitt konstnärskap. Den drömfagra
medeltidsstämningen i det öfversinliga skönhetsrike, Burn-Jones danat, gör
detta till en af de skäraste, själfullaste uppenbarelserna i samtidens konst.
Men den stiliserade enformigheten hos dessa alltid sig lika ansikten,
med de vidöppna blickarne, de fylliga läpparne, den uppåtböjda näsan,
— alltid samma anlete hos Perseus som Joseph, hos Circe som Maria
— och den alltid sig lika kroppsställningen, med det i samma vinkel
krökta knäet, vare sig strid eller andakt är syftet med rörelsen, denna
stilisering, som för Burn-Jones själf är en form af andakt, den verkar hos
hans efterföljare ofta som manér.
Bland prærafaèliterna äro endast få djupt hänförda af medeltidens
religiösa lifsyttringar. Blott Holman Hunt, den som konstnär svagaste, är
en troende kristen; de öfriga söka i medeltiden poesi, icke tro. Skalden
och målaren Rossettis inspirerande gudomlighet var hans älskarinna och
hans lif en enda hednisk Eros- och skönhetskult. De således, hvilka
framhålla prærafaeliterna som bevis att äfven vår tid kan skapa kristna
konstnärer, hafva icke tillräcklig sakkännedom, hvarken om kristlighet
eller om prærafaeliterna.
Ruskin, prærafaeliterna och intrycken från Japans dekorativa stil
hafva tillsammans verkat den fullkomliga omdaningen af Englands
dekorativa konst, hvilken står så långt före det öfriga Europas och
hvilken genomträngt hela det dagliga lifvet i England så som ingenstädes.
Också på detta område har Burn-Jones varit outtröttligt verksam
genom att lämna mönster till glasmålningar, gobeliner m. m. Men den
egentliga ledaren af den dekorativa sidan af rörelsen är diktaren och
socialisten William Morris hvilken, jämte flera unga konstnärer, främst
bland dem den utmärkte illustratören och dekorative tecknaren Walter
Crane, ritar mönster till tyger, tapeter, glasvaror, kakel m. m. och
hvilken är ledaren för den stora, konstnärligt dekorativa affären Morris and
Liberty *) i London.
*) Här i Stockholm har amanuensen E. Folcker (Arsenalsgatan 2 D) ordnat
en utställning (mellan 10—4 hvardagarne) af dess utsökta alster och där kunna
äfven fotografier erhållas af de ofvannämda engelska konstnärernas yppersta verk.
Några af dessa utmärkta reproduktioner efter Watts, Burn-Jones, A. Aloore och Rossetti
utstäldes af amanuensen Folcker på Stockholms fotografiutställning, liksom äfven,
sedan det ofvanstående skrifvits, V. Rydberg med en offentlig föreläsning om
prærafaèliterna gjort en del at Stockholms publik bekant med deras konståsikter och några
af deras verk. På högskolan har han 1894 föreläst om samma ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
