Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ögonblicksbilder af europeisk målarkonst, af Ellen Key. III. Den naturalistiska idealismen i Storbritannien och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3Oi
Prærafaèliterna hvilka jag redan, för sexton år sedan lärde
älska i London, där man bäst förstår dem, som uttryck af
skönhetskänslans flykt från nutidens osköna lifsvilkor, hvilka ingenstädes trycka så
som i verldens väldigaste stad — voro föga representerade pä fjolårets
tyska utställningar. Men de äro liksom Watts både kända och högt
skattade af nutida tyska konstvänner. I Glaspalatset var den
egendomligaste taflan obetingadt den dekorativa bild, Burn-Jones utstälde. Den
framstälde Perseus och Grajerna på- en tafla af ljust trä, sålunda att
ansiktena voro målade, men dräkterna behandlade som relief, med stora,
antika linier, samt förgylda och försilfrade. Walter Crane hade i Berlin
några af sina med finaste dekorativ känsla framstälda kvinnofigurer
i antikt svallande draperier, genom hvilkas tunna veck ädla gestalters
konturer framskymta. En ung konstnär Toorop, som, född på Java,
i sin ännu mycket kaotiska fantasi tumlar med indiska gudomligheter
och prærafaélitiska inflytanden, hade i sin ordning funnit en efterbildare
i belgaren Frederici, hvilken på Secessionen bland annat hade en
tjock-kindad ängel ■ Gabriel, draperad i omkring tjugo meter tyg, hvars vida
veck dock icke skylde honom, när han kom att bebåda en Maria, till
hvilken en köksa varit modell. Under sina slugt sänkta ögonlock gjorde
hon ett öfverslag af huru många plagg, hon kunde tillverkat af de
svallande tygmassorna!
Den mäst bemärkte af prærafaèliternas gäldenärer inom den
europeiska konsten — för öfrigt påverkad äfven af Rops, af Klinger m. fl.
— är Belgiens Mæterlinck inom måleriet, Ferdinand Khnopff, hvilken
lefver i sitt med Rose + Croix mystik lyxfullt och katolskt stiliserade
hotell i Brüssel. Khnopff är typisk för det sjuka och gjorda i den
symbolistiska riktningen. Han ödslar talent och en ursprungligen fin
skönhetskänsla på rebus, i hvilka finnas lika litet tanke- som känslodjup, de
sfinxgestalter undantagna, som han framför allt annat älskar. Annars
hopar han i sina teckningar och taflor dödskallar, Venusbilder,
kyrkklockor, tigrar, liljor, änglar, kronor, tom och tinnar, draperier och
kvinnogestalter, hvilka intet inre samband äga med hvarandra. Bilderna väcka
den förstämning, som det ansträngdt bizarra, hvilket icke utgått ur
fantasiens djup men ur ett afeiktligt fantasteri, måste framkalla.
De hos oss i Sverige så länge obekanta prærafaèliterna hafva
öf-vat ett betydande inflytande på europeisk. konst under de sista åren,
sedan den franska naturalismen blef stadd på återgång. Men under
1890-talet hafva prærafaèliterna fått en medtäflare i inflytande, nämligen the
boys of Glasgow.
»De skottska pojkarnes» unga skola har själf uppstått och hunnit
eröfra Europa på den korta tiden sedan 1886. ■ Magiern och mästaren
Whistler, han som, ehuru född i Amerika, tillhör hela Europa genom
sin konst och sitt geni, som fört Corofs lyriskt subjektiva skildringar än
längre, som skapat färgmusikens harmonier, som förmått göra färg och
luft och ljus sjungande — han var det, som i främsta rummet förde
uppenbarelsen till de unga skottame, lärde dem känna de medel, genom
hvilka de skulle kunna skildra sitt hemlands natur. I Sverige har man
ännu knapt, utom konstnärskretsen, hört något om the boys of Glasgow
och det var också alldeles oförberedd som jag 1890 i München
öfver-väldigades af deras konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
