Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Hr Waldenström och de badande kvinnorna, af Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Hr Waldenström och de badande kvinnorna".
Det synes vara af ödet bestämdt, att hvart femte eller tionde år
i detta eljes på händelser så fattiga land intoleranens läger skall
framföda en ny hjelte, som, svängande rostiga vapen ur medeltida
rust-kammare, ett ögonblick hotande uppträder på valplatsen, för att, helsad
af ett homeriskt skratt, plötsligt, liksom fattande sin vanmakt, åter
uppslukas och försvinna till underjorden samt endast kvarlefva på löjets
läppar.
I sin tid åskade presidenten Forsell ur ett filosofiskt muskedunder,
komiskt i åminnelse, hela krigsmoln af blå dunster mot Stockholms
arbetarinstitut; han efterträddes af lektor Personne, som gick på jagt
med förgiftade indianska pilar efter Strindbergs-litteraturen; herr
Waldenström tyckes nu med lyftad offerknif eller — för att lemna liknelsernas
språk — sin interpellation i riksdagen den 29 mars vilja lemna sin ej
mindre gärd åt detta kulturens offerväsen.
Jag förbigår med tystnad herr Waldenströms presterliga döpande
af en gren af vår moderna konst med namnet (som visserligen icke
förekommer i almanackan) ’»kluddmåleri^, enär herr Waldenström sjelf
icke tyckes göra anspråk på kritisk kompetens från rent konstnärlig
synpunkt. I stället förenar sig den eljes ej så särdeles renlärige separatisten
nästan punkt för punkt med en verkligt förvånande enighet med det
högkyrkliga organet Vårt Land för att fördöma herr Oscar Björks
deko-rationsmålningar i Operakällaren ur moralens synpunkt.
* I sammanhang med detta svar på den beryktade Waldenströmska
interpella-tionen i en förment sedlighets namn tillåter sig redaktionen af denna tidskrift korrigera
en liten uppgift i samma interpellation. Hr W. påstår, att det var väsentligen af sedliga
betänkligheter (för Sköna Helena etc.) som riksdagen på sin tid indrog anslaget till dåv.
kgl. teatrarne. Då han var hufvudtalaren i andra kammaren, skulle hans uppgift kanske
kunna göra anspråk på auktoritet. Men den som var närvarande i kammaren kunde
väl bedöma, att det icke var hans gamla utnötta och banala s. k. moraliska motiv,
som gjorde verkan annat an möjligen på en och annan från någon andligt mörkare
bygd eller samhällsklass. Hvad som gjorde klämmen och var styrkan i hans
anföranden var framhållandet af sådana omständigheter som t. ex. den upprepade likgiltigheten för
riksdagens flera gånger uttalade önskningar och beslut i frågan, dåv. teaterledares
vilseledande uppgifter genom finansministern till riksdagen, den slösaktiga hushållningen etc.
Material till sina starka anfall i dessa afseenden hade han fått ur en honom några
dagar förut (i rentryck eller korr.) anonymt tillsänd broschyr »I afgörandets stund» af
signaturen ^Gasparone». Att han förstod att i diskussionen med talang begagna sig af
broschyrens anvisningar och uppgifter, det var det som afgjorde frågan och det
Will-manska regementets fall. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
