Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ett och annat om den upsaliensiska stipendieförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall utgå allt fortfarande efter 5 %, till dess konvertering eller
ut-lottning af obligationerna eller andra omständigheter nödvändiggöra
att taga frågan om nedsättning under förnyad ompröfning.
Angående det Rubensonska stipendiet, hvars grundfond 1880
donerats i 5 %:s obligationer, kan det kanske intressera
göteborgska nationen att erfara, att drätselnämden ansåg att räntan skulle
genast nedsättas, men med anlitande af tillgängliga besparingar
stipendiet utdelas med sitt gamla belopp 1,250 kr.
Vid öfverläggningen i större konsistoriet segrade
drätselnäm-dens mening utom i några helt få tall, om hvilka sedan frågan
med ett annat resultat tycktes återupptagits 1891. När man finner af
protokollen, med hvilken ihärdighet drätselnämdsledamoten prof. Thalén
reserverade sig när drätselnämdens mening underkändes af
konsistoriet, förundrar det mig icke alls, att det var just han som vid
öfverläggningarna om åtal mot N. R. främst och varmast kände
sig manad att i väl valda ordalag utbringa en tacksägelse för rektors
genmäle.
Vi ha i zpde häftet sett, hurusom denna nedsättning till trots
reservfonden emellertid ej repade upp sig, och i början af 1890
föredrogs inför konsistoriet en hemställan från drätselnämden om en
ytterligare nedsättning af stipendiernas räntegodtgörelse. Men
konsistoriet måtte ha tyckt, att drätselnämden var något för hastig i
vändningarna, ty röster höjdes för afslag och slutet blef att ärendet
återremitterades. Tiden och ett nytt opus af dåvarande
akademi-kamreraren förmådde aflägsna alla betänkligheter, och ungefär tre
månader senare förklarade konsistoriet, hvars beslut formulerades
af prof. Sahlin, att hänsynen till den ränta, som erhölles i utlånade
medel, och räntans fallande tendens, samt till universitetets
kostnader för utlåningsrörelsen och dessutom »till flera andra
omständigheter» utgjorde tillräckliga motiv för räntegodtgörelsen« nedsättning
till 4 %•
Men fortfarande samma afsiktliga eller oafsiktliga likgiltighet
för att utreda det verkliga behofvet af dessa förvaltningskostnader
och det berättigade att så där rent af på höft godtgöra sig en så
betydlig provision.
Ett par andra saker kunna vara att påpeka: De af rektor
nu omförmälda hemmanen figurera icke heller nu hvarken i
protokoll eller utlåtanden. — Af prof. Trygger framstäldeS vid
konsistoriets öfverläggningar det önskningsmål, att af hvad som vunnes
genom den föreslagna räntenedsättningen den andel, som kunde
anses motsvara universitetets risk vid utlåningen af stipendiemedlen,
måtte kapitaliseras till en särskild riksfond samt att endast den
del, som motsvarades af universitetets kostnader vid
stipendie-medlens förvaltning, måtte utan vidare beräknas universitetet till
godo. Det skulle verkligen ha varit i hög grad intressant, om
något i den vägen kommit att åtgöras.
Den af mig i 4:de häftet gjorda beräkning, att det årliga
belopp, som på grund af stipendienedsättningarna icke längre komme
stipendiaterna till godo, utgjorde cirka 9,100 kr., är antagligen
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
