Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ett och annat om den upsaliensiska stipendieförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35^
deles för — låg.*\ Detta synes af följande: Ar 1890 beräknade
kamreraren, .att den då föreslagna nedsättningen skulle minska det
räntebelopp, universitetet behöfde årligen utbetala till
stipendiefonderna, med något mer än 9,600 kr. Af yttranden i
drätselnäm-dens prot. den 7 febr. 1888 vill det synas, som skulle den då
föreslagna räntenedsättningen beräknas medföra en liknande besparing
å cirka 14,950 kr. Det framgår dock icke tydligt huru mycket
däraf drabbade stipendiefonderna och huru mycket andra fonder.
Innan jag öfvergår till citaten ur de i viss mening »dyrbara»
dokument, som dåv. akademikamrerarens förut nämda utlåtanden
äro, kan jag icke undgå att påpeka det komiska intrycket, man
får af redan och klokheten af Upsala universitets bokföring, då
man i statsrevisorernas berättelser jämför tablån däröfver och öfver
andra universitets och akademiers ekonomi. Upsala har aldrig
några öfverskjutande tillgångar öfver skulderna, och dessa senare
äro i ständigt stigande. Konsekvens är icke ens riksdagsmäns starka
sida, men nog verkar det litet egendomligt att se, huru
statsrevisorerna och andra kammaren, som eljest brukar ha så godt öga
till de besparingsfonder, som bilda sig under de centrala
ämbetsverken och som af k. m:t användas, icke ge ett knyst ifrån sig i
afseende på den stora besparingsfond, ett lands ortsuniv er sitet
disponerar, och icke lägga i dagen den minsta lust att ha ett ord med
i laget beträffande den, ja icke ens som svar på ett eller annat af
universitetets riksdagspetita hänvisar man vederbörande att där
söka få behofvet tillfredsstäldt.
Reservfonden vore nog ett intressant kapitel att närmare
studera; jag har dock nu icke tid att befatta mig därmed, utan nöjer
mig med att till deras tjänst, som däraf kunna vara intresserade,
meddela ett och annat ur de ofta omförmälda utlåtandena förutom
hvad dessa innehålla af närmare samband med ämnet för denna
och föregående artikel.
I det förenämda, som ingår i drätselnämdens prot. den 17
dec. 1889, må följande citeras och refereras. Dåvarande
akademi-kamreraren Gustaf Gavelius talar;
Af reservfondens inkomster måste ’man anse öfverskottet från generalkontot
såsom särskildt betydelsefullt. Generalkontot utvisar universitetets ansvarighetsbelopp
för året och de medel, hvarmed dessa skola ekvivaleras. Det torde böra anses såsom
det säkraste beviset för att universitets allmänna ekonomi befinner sig uti ett godt
och sundt skede, att generalkontot år från år visar betydliga och tillväxande
öfver-skott. — Så har icke varit händelsen under de sista åren, utan hafva dessa öfverskott
undan för undan minskats. För år 1888 utgjorde öfverskottet, såsom synes, endast
1,516 kr. 14 öre, det lägsta som väl på långliga tider förekommit. Detta är
onekligen föga hugneligt; — Hvilka faktorer hafva då varit mest bidragande till detta
dåliga resultat? — Först må nämnas de låga spanmålspriserna. — — — — — —
Härnäst må tagas i betraktande resultatet af universitetets lånerörelse, som i
*) Jag skall i detta sammanhang erkänna mottagandet af ett par brefkort från en
anonym hr »opartisk» och vill med anledning däraf erinra om, att för att
kritisera tabellen i tråga bör man icke nöja sig med färdighet i subtraktion, utan
äfven anlita multiplikationstabellen samt se på sammanhanget. Om t. ex. det finnes
4 (säger fyra) Dicksonska stipendier, som hvardera ursprungligen varit å 250 kr., men
sedan nedsatts till 200 kr., så utgör summan af hvad akademien reducerat i detta
fall 200 kr., ej 50 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
