Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ett och annat om den upsaliensiska stipendieförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
räkenskapen redovisas på ett konto med det obekväma namnet: »Reverserade
Skulders och Fordringars Intressekonto». För år 1888 blef behållningen å detta konto
142,840 kr. 84 öre emot 146,046 kr. 43 öre. Orsaken till denna minskning är
naturligen räntans fall. Till denna punkt ber jag att nedan vidare få återkomma.
Utaf gen.-kontots utgifter är det egentl. vid en enda som intresset fäster sig
vid i den del, hvarom nu är fråga och det är vid det konto, som benämnes Diverse
Donationers och Fonders Inkomstkonto, där man återfinner det belopp, hvaimed
universitetets allmänna kassa ansvarar dessa donationer och fonder afkastning af deras
tillgångar. Dessa tillgångar göras, såsom bekant, till allra största delen räntebärande
genom utlåning. För besväret och ansvaret vid förvaltningen af dessa medel kan
universitetet från förr beräknat sig godtgörelse derigenom, att universitetet å sina utlånta
kapital uppburit en något högre ränta, än som universitetet godtgjort donationerna och
fonderna. — Redan under år 1886 började emellertid räntan å universitetets utlånta
kapital att sjunka och fortgången af räntans fall tvang universitetet att under år 1888
nedsätta den ränta, som krediterades donationerna och fonderna, i den mån detta lät
sig göra. Deras ränta, förut i regeln efter 5 %, sänktes till 4 V2 % med den goda!
verkan att Diverse Donationers och Fonders Inkomstkonto för detta år stannade vid
summan 155,634 kr. 88 öre emot 165,833 kr. 58 öre år 1887. Att denna åtgärd
icke gick längre än nödigt var, visas bäst däraf, att densamma oaktadt gen.-kontots
behållning för år 1888 blef endast en obetydlighet.
Reservfondens utgifter under 1888 specifieras af honom sålunda:
Till arfvode vid undervisn. _________._____ Kr. 20,023: 61
» anslag åt institutioner_________________ » 3,581: 01
> universitetsbyggnadslånets förräntning
och amortering ______________________ » 3,261: 28
» pensioner_________________________________ » 4,300: 00
» förbättring af vaktbetjeningens löner
och rent tillfälliga anslag » 6,494: 50
Summa Kronor 37,660: 40
Reservfonden utbalancerades till 1889 med en behållning af 87,411 kr. 94 öre,
hvilket representerade en tillväxt under aret af 3,369 kr. 17 öre. Men ändå såg han
allting i svart, i ty att han genom vissa kalkyler (sammanförande af lämnade förskott
till institutioner samt afskrifningar m. m., som visserligen kunde ett eller annat år
uppskjutas, men ändå framstode såsom oundgängligen drabbande reservfonden, m. m.)
kom till det resultat att en summa af något öfver 88,100 kr. hotade resevfonden. I
denna totalsumma ingick en post å 50,000 kr. till biblioteksbyggnaden, afskrifningar
af institutioners och titlars skulder för öfver 22,000 kr. Vidare omnämndes att det
var att förmoda att extra utgiftstiteln, reparationstiteln och titeln för kronoutskylder och
brandstodsafgifter skulle öka sina balanser. Därefter kommer följande kläm: »Nya
anspråk på reservfondens anlitande framträda dessutom oupphörligen. Med detta för
ögonen måste man anse den närvarande belägenheten ytterst allvarsam och hvad som
redan nu kan göras till förbättring af ställningen och till afvärjande af den balans,
som hotar den allmänna kassan, det bör förvisso ske. — Och detta synes mig vara att
drätselnämnden vidtager åtgärd för att fr. o. m. 1890 års ingång den ränta, som
universitetet garanterar donationer och fonder, i de fall nedsättning låter sig göra, ytterligare
sänkes och bestämmes till 4 %.»
Det andra utlåtandet ingår i drätselnämdens prot. den 1 april 1890. Om jag
nu citerar det nästan fullständigt och endast beledsagar det med ett par kursiveringar och
i stället låtande visdomsorden framkalla läsarens egna reflexioner, kan man väl icke
beskylla mig för att hemlighålla eller förvränga mina motståndares skäl. Han talar
sålunda: »Jag kan dock icke undgå att därvid först tala något om reservfonden och
om dess ställning i räkenskapen. För den som icke närmare lärt känna det vid
universitetets ekonomi följda räkenskapssättet och hvilken tillika ideligen hör tal om
medel, som tillfalla reservfonden, och än oftare om medel, som från denna fond
begäras eller beviljas, insmyger sig lätt den föreställningen, att reservfonden är en
särskild, kontant och disponibel tillgång, att den har sina till- och afflöden oberoende af
den allmänna kassans tillstånd, att den, så att säga, är en motsats till universitetets
allmänna kassa. Men så är ej händelsen, det kan icke nog framhållas. Reservfonden
är intet annat än universitetets allmänna kassa själf, för så vida något 1 denna
kassa finnes öfver.
Reservfondens tillgångar äro således, lika med universitets öfriga, på skilda
håll placerade samt till sm verklighet beroende dels däraf, att man icke annorstädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
