Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ett och annat om den upsaliensiska stipendieförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att universitetets allmänna kassa bör hafva någon ersättning för den risk och
det stora besvär, som skötseln af donationernas och fondemas medel vållar, torde väl
ej af någon anses oberättigadt. — Formen för denna ersättning har varit den, att
donationernas och fondernas inlåningsränta (=räntegodtgörelsen) stälts något lägre än den
allmänna kassans utlåningsränta. Skilnaden har vanligen utgjort en half procent.
Denna proportion iakttogs ätven vid den nedsättning å inlåningsräntan till i allmänhet 472
proc., som år 1888 sattes i verket. Räntan å största delen af universitetets utlånta medel hade
då från 6 och 5V2 proc, nedgått till 5 proc. Utlåningsräntans vidare fallande har
åstadkommit en situation, som uu påkallar en likartad förändring. Den ojämförligt
största delen af utlåningsräntan löper nu efter 4V2 proc., en del efter endast 4 proc,
och därföre ifrågasättes det nu, fullt konsekvent med hvad förut skett, att
inlåningsräntan skall nedsättas till 4 proc. — Såsom jag tror mig hafva fullt bevisat i den
förra af mig lämnade redogörelsen om den ekonomiska ställningen, är den allmänna
kassans tillstånd för det närvarande sådant, att denna räntenedsättning uti
utlåningsräntan framstår såsom en tvingande nödvändighet. — Orn, såsom man väl kan hoppas,
ställningen framdeles förbättras, torde stipendiefondernas målsmän nog upptaga och
bringa till lyckligt slut frågan om inlåningsräntans höjande. Den nu föreslagna
onekligen låga räntan behöfver man därföre betrakta såsom endast öfvergående!
Åtskilliga af de kostnader, som universitetets allm. kassa måste vidkännas för
stip.-fondernas skötsel och den dermed i samband stående lånerörelsen, torde här böra
särskildt framhållas. — För förnyelser af lånesäkerhetshandlingar får universitet årligen
betala vid pass 400 kr., däri inberäknadt det arvode, som för bestyret med denna sak
är kamreraren tillerkändt.
Af större betydelse är det att universitetet sjelft först vid hvarje löpande
kalenderårs slut får uppbära ränta å sina utlånta medel, dock förskottera penningar till
stipendiernas utbetalande dels vid vårterminens slut, dels vid höstterminens, i stället för
att universitetet med fog kunde dröja att utbetala stipendiemedlen intill dess
motsvarande ränteinkomster i verkligheten inflöte.
Skedde ej en sådan förskottering, skulle ju universitetet vara i tillfälle att genom
utlåning göra de förskotterade räntemedlen fruktbärande för universitetets allmänna kassa.
Exempelvis må till uppskattande af den uppoflring, som den allmänna kassan i följd
häraf får vidkännas, tagas förhållandena sådana desamma gestaltade sig under senast
afslutade räkenskapsåret eller för år 1888. Med iakttagande af att stipendiemedlens
utdelning vanligen förekommer i början af Maj och i början af Dec., beräknar jag
tiden för förskotteringen till sammanlagdt 8 72 månad. Nyssnämnda år uppgick
sammanlagda beloppet af utbetalta stipendiemedel till 77,454 kr. 6 öre. Antaget att hälften
af denna summa eller 38,727 kr. 3 öre utgick vid höstterminens slut samt efter räntefot
af 4 V2 °/o, får jag summan 1,234 kr. 42 öre såsom betecknande den ränteförlust
allmänna kassan gör för dessa förskottens skull.
Vidare får den allmänna kassan vidkännas uppoffring derigenom, att universitetet
under gångna tider, då räntans fallande till den grad som nu skett icke framstälde sig
såsom sannolik, åtagit sig att ansvara vissa donationer och fonder ränta efter viss
räntefot, antingen för evärdelig tid eller tillsvidare genom donatorerna förbehållna
lifräntor.
Sålunda erlägger universitetet ränta efter 6% å kapital 10,168 kr. 58 öre samt
efter 5 % å kapital 183,811 kr. 82 öre. Skilnaden mellan dessa ränteberäkningar och
ränta å samma kapitaler allenast efter 472 % blir 1,071 kr. 58 öre och efter.4%
2,041 kr. 49 öre.
Såsom en särdeles stor förmån för stipendiefonderna må framhållas, att den
allmänna kassan tillgodoräknar dem ränta äfven å de minsta besparingar, som å dessa
fonder blifva innestående. Detta har isynnerhet betydelse för de mindre bemedlade
fondernas förkofran. Förr, då hvarje fonds medel för sig utlånades och utlåningen
å fondens konto redovisades, fingo uppkommande besparingar långa tider stå räntelösa,
ända till dess de uppnådde sådan storlek, att de lämpade sig för utlemnande till nya lån.
Sedermera, då den allmänna kassan öfvertog lånerörelsen och dermed iklädde sig
ränte-garanti till fonderna, följdes länge den regeln att stipendiefonderna för besparingar icke
fingo till godo räknad ränta förr än besparingarne uppgingo till fulla 500 kr. Detta
var naturligen till stort men för de mindre fondernas tillväxt. Nu åter följes jemlikt
det St. Konsistoriets beslut den 2 Mars 1880 den liberala beräkningen, att
besparingarne blifva räntebärande oafsedt deras storlek. Rätta värdet af denna frikostighet mot
stipendiefonderna skall man kunna lättare uppskatta, om man besinnar, att den allmänna
kassan under tider sådana som de sist passerade, då stora svårigheter mött att utlåna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
