Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ett och annat om den upsaliensiska stipendieförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
penningar mot nöjaktig ränta, nödgats under ganska långa tider hafva betydliga summor
innestående i bankerna — mindre delen på deposition, därför räntan nu är 3 W %,
och den ojämförligt större delen på upp- och afskrifningsräkning, därför räntan under
sista tiden varit allenast 2 %• — — —
Men ännu några ord om stipendiefondernas tillväxt. Det finnes ganska få af
de äldre stipendiedonationerna — och jag vill då inom detta begrepp af äldre inrymma
samtliga fonder, som äro tillkomna för mera än 30 år tillbaka, som numera icke utdela
vida stöne understöd, än som ursprungligen varit beräknadt, ja flera stipendier hafva
under tidernas lopp mångdubblats. Särskildt under senare, år intill år 1888, då den
omfattande nedsättningen af inlåningsräntan vidtogs, hafva fondernas tillväxt raskt
fortskridit och påökande af stipendiernas belopp ofta företagits. Endast undantagsvis
före-skrifva stipendieurkunderna kapitalens förökande genom någon del af räntans läggande
till kapitalet. Det kan då sägas, att i alla de fall, då sådana föreskrifter saknas,
innebär fondernas förökande genom förräntning af besparingarne en af universitetet
sjelft åtagen frikostighet mot stipendiefonderna. — En särskild härvid fogad uträkning
visar, att det ursprungliga kapitalbeloppet för de stipendiefonder, hvilka funnos år 1888,
uppgick till 1,481,966 kr. 68 öre. Enligt samma års bokslut utbalancerades deras
tillgångar med 2,153,504 kr. 78 öre. Med detta för ögonen kan man ej gen.a finna
det obilligt, att universitetet heldre något minskar på de stipendiedonationerna förunnade
förmåner, än nödställer sig sjelft.
Upsala i Akademikontoret Mars 1890.
Gzistaf Gaveliusy
Förändringen i bokförings- och förvaltningssättet rörande
stipendierna skulle emellertid kunnat verkstälts pä ett annat sätt, som
också förenklat förvaltningen, men visat sig fördelaktigare för
sti-pendieintressena. Det sättet nämligen att slå ihop alla
stipendie-medlen till en stor gemensam kassa, men hålla den kassan och
den kassans affärer fullständigt fria från allt trassel och hopröring
med akademiens egna pengar och affärer.
Mina läsare och jag glädja oss säkerligen gemensamt öfver
att äntligen fä ett par sifferuttryck för de ekonomiska bördor, som
universitetet får vidkännas för sin skötsel af stipendiemedlen. Tänk
400 kr. om året till inteckningsförnyelserna och arfvode åt
kamreraren! Vidare 1,234 kr. 42 öre bara i ränteförlust for att
universitetet förskotterar stipendierna!
Men det märkvärdiga är, att äfven om man summerar ihop
hans siffror och inte ens bryr sig om att den sista posten gäller
äfven andra fonder, sä blir det ej mer än 3,675 kr. En provision
på 0,6—0,7 proc, å kapital, som öfverstiger ett par millioner, går
till icke så litet mera. Nå ja, resten får man väl efter tycke och
smak etikettera som riskpremier och — kontanta tacksamhetsbevis för
stipendietillväxten under längesedan förgångna tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
