Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - För hundra vårar sedan, poem af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För hundra uårar sedan.
Clarinda, redan med luckor i sär
Din kammare blinkar vaken.
Jag står under fönsterbrädet här
Och snurrar i väntan på haken.
Jag redan långa vägar gått.
I fröjd är stunden fången —
Clarinda, skynda, skynda blott,
Förr’n någon glimt är gången!
Att dröja vid spegelns tidsfördrif
Du saknar tillräckliga grunder.
Ditt skära, snibbiga sidenlif
Är rundt, som barmen inunder,
I prydligt fall för knäet slår
H vartenda veck på kjolen,
Hvar munter lock af nackens hår
Skall glimma som guld i solen,
Hvart löje, du ler, kring läppens krök
Skall fladdra lätt som en fjäril —
Clarinda, nu stiger ringlande rök
I sol från sotig äril.
Som hvita flammor moln på flykt
I blått försmälta luftigt.
Sylvander i de rim, han byggt,
Får knappast ett ord förnuftigt.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
