Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
af samme författare. Den stora religionsstifterskans lif är därstädes
skil-dradt detaljeradt med undantag af två perioder: tiden 1848—58 och
1867—70. Den förra perioden är visserligen tillräckligt lång för att
innesluta en period på sju år, men ehuru ej fullständig uppgift lämnas i
»En sierskas öden» angående madame Blavatskys lif och vistelseort
under denna tid, får läsaren dock tillräcklig kunskap för att kunna sluta
sig till, att hon ej under dessa 11 är kunde hafva brutit ut en period
pä 7 år, hvilka hon skulle hafva egnat åt ockulta studier i Tibet.
Omkring ett är efter sina irrfärders början skall hon hafva varit i Paris (1849),
1850 for hon en tur omkring Europa i sällskap med grefvinnan B—,
helsade 1851 på nyåret på i Paris och for samma år i juli till Canada
för att uppsöka sin inbillnings ädla indianer. Sedan hennes illusioner
om dem skingrats, skall hon hafva ströfvat omkring i Amerika i mer än
ett år, med sin underbara kraft undgående alla faror och med sin af
»könsmagnetism» oberörda natur undvikande alla snaror och försåt från
hvita och färgade barbarer. I slutet af 1852 begaf hon sig i sällskap
med en hinduisk chela, en lärjunge af de österländska adepterna, samt
en engelsman till Indien. Efter ett misslyckadt försök att intränga i
Tibet återvände hon 1853 till Amerika, hvarest hon kvardröjde i tvä är.
Sä lyder den teosofiska versionen i »En sierskas öden» (se sidd. 48
—52. Hvar skall man i denna period inskjuta »en sjuårig vistelse i
Tibet» ? Och för öfrigt, hur skulle en sådan period kunna vara
afslut-ningen på minst 35-åriga studier, då Madame Blavatsky är 1858 ej var
mer än — 27 år? Att vid 27 års ålder hafva studerat i 35, torde
äfven för teosofer vara förenadt med någon svårighet.
Det ser ut som om den för Madame Blavatsky så typiska
tanklösheten, och den henne så utmärkande bristen på följdriktighet och
minne af hvad som sagts den ena och andra gången, skulle hafva
öf-verflyttats på A. P. Sinnett; detta vore ju ej heller underligt, ty han
stod under lång tid under hennes omedelbara inflytande.
Det var emellertid icke den teosofiska versionen af Madame
Blavatskys lif, som jag önskade meddela. Den är förut känd. Hvad jag
anfört, torde visa, att teosofernas böcker icke äro goda källor. Jag lämnar
dem därför i deras värde. Huru hennes lif förflutit, och hvarmed hon
sysselsatt sig under perioden från 1848 till omkring år 1873, därom vill
jag föga yttra mig. Att hennes lif varit »kringflackande» och
»extra-vagant», torde framgå af nedan citerade bref, som till ryssen A. N.
Aksåkoff, utgifvare af »Psychische Studien», skrefvos af Madame Blavatsky,
som då var en af spiritismens ifrigaste förkämpar i Nord-Amerika. Den,
som är mera bekant med Madame Blavatskys brefstil, torde ej draga
brefvens äkthet i tvifvelsmål. De tala för sig själfva. Hvad som dessutom
höjer dem öfver allt tvifvel är, att madame Blavatskys syster, madame
Jelihovsky, icke i sin broschyr mot Solovy off nämner ett ord om dessa bref.
Brefven till Aksåkoff synas mig vara bland det för den gängse teorien
om madame Blavatsky mäst förkrossande och ohjälpligt slå hennes
senare uppträdande pä munnen.
Den för madame Blavatsky så typiska tanklösheten och
inkonsekvensen i fråga om faktiska uppgifter, visa sig synnerligen påfallande i
dessa bref. Impulsiv ryska, som hon är, skrifver hon just som det
faller henne in, och kniper genom sin omedelbarhet. Denna metod visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
