Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
sig synnerligen fördelaktig, dä det gälde att samtalsvis beherska och
influera på tvekande, ty de äro fä, som under ett samtal, isynnerhet sä
passionerade samtal som med H. P. B., kunna iakttaga inkonsekvenser
ja, t. o. m. uppenbara motsägelser. Men i bref äro sädana
obetänksamheter farligare för en person med en sä sjuk sak, som madame
Blavatsky, ty bref kunna läsas om och om igen, och deras innehåll
noggrant analyseras. Genom sina bref har hon blottat sig, ty i dem finnes
bevismaterial, som ej kan bortresoneras. Hvad hon sagt i ett samtal
för io år sedan, därpå kan man lägga vigt, endast för sä vidt det
stödes af skriftliga dokument. Och dokument äro dessa bref! Ack, detta
pennans och tungans lätta löpande utan tanke pä, hvad som förr sagts
och skrifvits, hur många spratt har det icke spelat madame Blavatsky
och genom henne hennes teosofiska biografer, hvilka sannerligen erinra
om det köksredskap, som benämnes »durchschlag» ! Jag citerar i deras
helhet blott tvenne af brefven, som alla äro mycket intressanta och
»upplysande». Den 28 oktober 1874 skref Helena Petrovna (Blavatsky) till
A. N. Aksåkoff:*
»Förlåt den frihet jag tager mig att så utan alla ceremonier vända mig till en
person, som är mig fullkomligt okänd. Förhållandena äro följande: Jag har vistats
i Amerika omkring ett och ett halft år, och jag har ingen lust att resa härifrån.
Hela mitt lif är koncentreradt här, det vill naturligen säga, mitt inre lif, då jag är
för gammal för att hafva mycket intresse för det yttre lifvet. Ett försök borde göras
att hemma tydliggöra hvad som försiggår här. Här är spiritism intet att skratta åt.
Förenta Staternas elfva millioner spiritister hafva enligt senaste underrättelser vuxit
till aderton millioner, nära femtio procent,** sedan skrifter till försvar för spiritismen
utkommit af män sådana som Alfred Wallace, Crookes, Varley etc. Hela pressen har
med ens börjat att tala. Försök till att förlöjliga, förkasta eller kritisera blifva allt
sällsyntare och sällsyntare. Förra året var det ännu ett undantag att i en så kallad
respektabel tidning finna den minsta uppsats om spiritistiska fakta; nu förgår
knappast en dag utan att tidningarne innehålla hundratals fakta, bevis o. s. v.
Tidnin-garne skicka reporters och tecknare till medier åt alla håll. Förra veckan kom jag
tillbaka från bröderna Eddy, välkända medier i Rutland. Vermont, hvarest jag
till-bragt två veckor. Huset och granngårdarne voro fulla af korrespondenter. Med
bröderna Eddy vandra de hädangångnas andar omkring nästan vid fullt dagsljus.
Åtskilliga gånger hafva de redan uppträdt utan mediernas hjälp, och vid aftonseancerna
uppträda femton eller tjugo, alldeles som om de vore af kött och blod. Jag
samtalade under fem minuter på ryska med min far, farbror och andra släktingar, alldeles
som om de ännu varit i lifvet. Sju stycken af mina bekanta — för länge sedan döda —
och af skilda nationer uppträdde och samtalade med mig, en hvar i sitt eget språk,
hvarefter de försvunno. Voie det ej möjligt, att jag finge sända Eder öfversättmngar
af artiklar om spiritistiska fakta icke af okändt folk, utan af personer sådana som
Robert Dale Owen, öfverste Olcott och de bästa författare här? Jag känner dem och
många andra, och de skulle med glädje gifva mig rätt att öfversätta deras skrifter.
Olcott är en korrespondent, som särskildt ntskickats till bröderna Eddy i Vermont af
en af New-Yorks mest framstående illustrerade tidningar, The Graphic. Han har
redan tillbragt mer än två månader där, och hans illustrerade artiklar hafva formligen
gjort furore. Jag arbetar också åt Graphic och är i tillfälle sända mina artiklar
regelbundet, öfversatta och rensknfna, tillika med kopior af illustrationer ritade med sepia.
Ni har sannolikt hört talas om Dicken’s posthuma arbete — andra delen af hans
novell Edwin Drood, som var lämnad ofullbordad vid hans död. Jag har öfversatt
denna andra del, som nu ligger färdig framför mig. Vare sig Dickens ande skref
* Se A modern priestess af Isis sid. 225.
** Solowyoff säger om dessa bref: »det är lätt för en hvar att se, utan alla
kommentarier, hvad som i dem ej kan vara sant, och hvad som ej kan vara falskt.»
Då madames lifliga fantasi är bekant, behöfver jag ju knappast påpeka, att dessa
siffror äro gripna i luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
