Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
den, eller mediet James själf, så är denna andra del af hela den Europeiska och
Amerikanska pressen (med få undantag) ansedd alldeles som ett fulländadt facsimile
af Dickens stil och hans oefterhäimliga humor Jag måste åter bedja om ursäkt för
mitt brefs brist på passande form. Jag hoppas, att Ni måhända kan få ett ögonblick
att sända några få ord till svar. Jag skulle blifva mycket glad åt att få se Dickens
fullbordade novell, som jag skref om, publicerad i Ryssland; jag har arbetat strängt
på den, och öfversatt den från James’s manuskript, såsom han skref den på
diktamen af Dickens ande».
Innan detta bref nådde sin bestämmelseort, sände H. P.
Blavat-sky ett andra dateradt den 14 november. Det var mycket vältaligt och
mycket upplysande om kvinnans karaktär:
»Det är ej en vecka, sedan jag skref till Eder, och dock måste jag redan
bittert ångra det. I dag på morgonen besökte jag såsom alltid, då jag är i staden, min
enda vän, Andrew Jackson Davis,* som är mycket aktad af alla människor här; han
hade mottagit Edert franska bref, och som han icke förstår detta språk väl, bad han
mig läsa och öfversätta det. I detta bref skrifver Ni: J’ai entendu parler de
Ma-dame Blavatsky par un de ses parents, qui l’a dit un medium assez fort.
Malheureu-sement ses Communications ressentent de son moral, qui n’a pas été des plus sévères.**
Hvad som än berättades om mig, så berättades blott sanning, i det väsentliga, om ej i
detalj. Blott Gud vet hur jag lidit af mitt förflutna. Det är uppenbarligen mitt öde
att icke på jorden få förlåtelse. Detta förflutna har, liksom för’ annelsens märke på
Kains panna, följt mig hela mitt lif, och följer mig äfven här i Amerika, hvarthän
jag kom för att vara långt därifrån och från människor, som kände mig i min
ungdom. Ni är den oskyldiga orsaken därtill, att jag är tvungen att fly någonstädes hän
ännu längre bort — hvart vet jag ej. Jag anklagar Eder ej; Gud är mitt vittne, att
när jag skrifver dessa rader, jag intet har i mitt hjärta mot Eder, blott djup sorg,
som jag länge känt öfver mitt oåterkalleliga förflutna. Andrew Jackson, som känner
och läser i människor klarare än i någon bok (och därpå tviflar ingen, som känner
honom), sade till mig angående detta följande betecknande ord: »Jag känner Er
sådan Ni nu är, och jag känner för Er; jag kan icke och vill icke undersöka Edert
förflutna; jag skall skrifva till mr Aksåkoff, att han icke känner Eder personligen,
och att jag känner Eder». Dessa ord af A. J. Davis torde vara nog för Er, och jag
behöfver ej vidare söka Öfvertyga Er, att Madame Blavatsky på tjugo år och i dag,
då hon är öfver fyratio, äro två skilda personer. Jag är »spiritist» och »spiritualist»
i dessa ords fulla bemärkelse. Jag var »materialist», tills jag var nära trettio,
och trodde ej på spiritism. Liksom jag ej trodde på en Gud och ett lif
efter detta. Dygd och goda gärningar betraktade jag blott som moraliska prydnader,
för anständighets skull un masque social, que 1’on n’appliquait sur la figure que pour
ne pas choquer 1’estétique de son voisin, comme on metlrait du taffetas anglais sur
une laide blessure.*** Jag hatade societeten och den s. k. »världen» liksom jag
hatade hyckleri, i hvilken form det än visade sig; ergo, drog jag i härnad mot
samhället och fastslagna dygderegler. Resultatet: tre rader i Edert bref, som hafva väckt
hela det förflutna inom mig och öppnat alla de gamla såren. Jag har nu varit
spiri-tist under mer än tio år, och nu är hela mitt lif egnadt åt denna lära. Jag strider
därför och söker att däråt egna hvarje ögonblick af mitt lif. Vore jag rik, skulle jag
offra alla mina penningar ända till sista öret pour lapropagande de cette divine véritéy
Men mina tillgångar äro mycket små, och jag är tvungen att lefva af mitt arbete,
genom att öfversätta och skrifva i tidningarna.
Detta är orsaken, hvarför jag närmade mig Er med ett förslag att öfversätta
till ryska allting om spiritism, som utkommer här. Jag har öfversatt Edwin Drood,
och den har redan länge varit färdig, och nu öfversätter jag några bref (öfverste H.
S. Olcott’s), hvilka just nu hålla på att göra revolution i materialisternas sinnen.
* En mycket känd spiritistisk författare.
** Jag har hört talas om madame B. af en af hennes slägtingar, som sade
henne vara ett ganska kraftigt medium. Olyckligtvis häntyda dessa meddelanden på
hennes moral, som ej varit af de strängaste.
*** En social mask, som man sätter för ansiktet för att icke stöta sin grannes
estetiska känslor, liksom man skulle lägga engelskt plåster på ett fult sår.
y För utbredandet af denna gudomliga sanning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
