Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4Oi
Den teosofiska profetissan skrifver till Aksåkoff härom: »Hela denna
dumma historia är hvarken mer eller mindre än en komplott (nu nästan
bevisad) af det protestantiska jesuitkollegium, som kallas för Kristliga
Föreningen för Unga Män, ett vidsträckt samfund, som har förgreningar
i alla Amerikas städer».
När makarne Coulomb stälde till den teosofiska skandalen i Adyar,
då var det hela en komplott af missionärerna. Coulombs voro köpta af
■—■ missionärerna. När det spiritistiska geschäftet hotas med undergång,
är det också en komplott, och medierna Holmes äro offer för ett nedrigt
anslag af Kristliga Föreningen för Unga Män. Jag vet icke, hvad som
är meia komiskt, denna beskyllning mot den sist nämda föreningen, eller
den omständigheten, att madame Blavatsky, H. P. B., den modärna
Isis-prestinnan, Mahatmernas speciella lärjunge kämpat till försvar för
den så ryktbara anden Katie King, hvilken som bekant också var Crookes
speciella ande, vid hvars arm han slutligen vandrade omkring, och af
hvilken han fick en liten kyss.
Jag kan icke underlåta att såsom prof på H. P. B:s spiritism citera
en del af ett annat bref från henne till Aksåkoff, äfvensom Solovyoffs
reflexioner med anledning häraf:
»John King har skickat Olcott till Havanna för några få dagar. Jag har
alldeles upphört att få några bref från mina tanter och systrar; de hafva tydligen glömt
mig, så mycket bättre för dem. Jag gagnar ej deras anseende, för att säga sanningen.
Jag skall aldrig återvända till Ryssland. Min fader är död, ingen behöfver mig, och
jag är fullkomligt öfverflödig i denna värld. Här är jag åtminstone en mänsklig varelse;
där är jag — Blavatsky. Jag vet, att en hvar aktar mig här, och jag behöfves för
spiritismen. Andarna äro nu mina bröder och systrar, min fader och moder. Min John
King* är ensam tillräcklig belöning för allt; han är sin egen värd. Och dock kalla
de honom för mediets dubbelgångare, honom och Crookes’ Katie King. Hvad slags
dubbelgångare kan han vara, när mediet Williams alls icke är här, utan John King i egen
person med sitt svarta skägg och sin hvita mössa i form af en upp- och nedvänd
såsskål, John King, som går omkring här i Amerika från det ena mediet till d-1 andra
och gör mig den äran att besöka mig oupphörligen, ehnru han icke har den minsta
likhet med mig. Nej, John King är en personlighet, en bestämd lefvande, andlig
personlighet. Vare sig god eller ond är han i alla händelser en ande och ej mediets
urbild. Men i alla händelser är här ej platsen för utredningar, och jag måste hafva
tröttat Eder.»
»Man måste, säger Solovyoff, tvärtom beklaga, att hon ej fortsätter sin
berättelse om John King. Dock totde hvad hon säger vara nog för att hvarje läsare skall
i John King igenkänna vår gamla bekantskap Mahatma Moryas första uppträdande på
scenen. Plan har bara ännu icke fått sin hvita turban, utan bär en mössa liknande en
upp-och nedvänd såsskål, han är för närvarande en materialiserad ande, som visar sig genom
ett medium och kallar sig John King. Det är icke Helene Petrovna, utan mediet
"Williams, som nu fått honom på modet, men han besöker oupphörligen vår hjältinna,
och är för henne sin egen värd. Redan skickar han Olcott till Havanna. Snart blir
han förvandlad till Mahatma Morya eller M., den ryktbare »mästaren».
När jag läste om, hur »John King» sände Olcott till Havanna,
kom jag ovilkorligen att tänka på, hur i »Sköna Flelena» Kalkas
uppträder och siar: Gudinnan befaller, att Kung Menelaus skall resa till
Kreta. »Hvad i h—e skall jag göra på Kreta»? säger Menelaus. Men
skilnaden är väsentlig, ty Olcott hade nog alltid reella grunder, när han
lydde befallningar af vare sig John King eller Mahatma Morya.
Emellertid började, såsom förut nämts, spiritimens stjerna att gå ned
till följd af de oundvikliga skandalerna. Folket började också att tröttna,
* John King spelar en mycket stor rol i den spiritistiska traditionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
