Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9—10
- Från Norrlands skogsbygder, af Simson. I. En sydsvensk mans rekognoscering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
— Hå, aldrig kan det vara sä innerligen väl utklädt, att en inte
vore karl att hitta rätt pä en pinne, om en ger sig att leta väl. Men
det kan jag säga för herren både väl och snart, att inte vill han ge
födoråd åt alle bönder, som fä gä skogen sin upp utan att få rätt på
en sägstock.
Så där låter det öfverallt och då er skjutsbonde hemkommen frågas
hvem han skjutsat, så skall han svara.
— En »tokbruse» till sörländing, som trodde, att här finns skog,
kan ni höra!
*
Som ni finner, är man mycket pessimistisk med afseende på värdet
af den myckna skog ni ser. Men här blir gifvetvis icke tal om annat
värde, än det som bestämmes af bolagen och den allmänna
sköflings-konjunkturen. Husbehof, klimatiskt skydd, prydlighet och framtidsvärde
genom sällan uteblifvande återuppväxt till ursprunglig styrka på en half
mansålder, — hvad betyder sådant?
Nej, här finns »ingen skog», ty bolagen vilja ej köpa den!
Här finns ju rakt »ingen skog», ty hemmansägaren kan ej häller sälja
den!
Den skog, som ej köpes och säljes, det är »ingen skog»\ Se der
ett öfverraskande åskådningssätt, som emellertid är förknippadt med
skogs-sköflingssporten. Och då vi liksom äro i farten, så kunna vi framtaga
flera prof pä genuint norrländsk pessimism i fråga om skog:
»Ingenting» är det först och främst med de enskildes »hemskogar»,
som kanta odlingsflikarne kring vattendragen.
»Ingenting» är det med byalagens fjällskogar, om de för sin
aflägsen-het ej kunnat afyttras till bolagen.
»Ingenting» är det eller blir det med sådana skogar, som bolagen
underlagt sig. Hvad kan det bli af dem? Herrar, mamseller, kalas!
Kort sagdt ingenting.
Och »ingenting» är det, förstås, med kronans skogar. Kunna de
ens föda jägeribetjäningen? Nej, tycker man det är värdt tala om dem!
EmeLertid är det nu så stäldt, att summan af dessa fyra nollor
utgör Norrlands oöfverskådliga skogskomplex, en imaginär storhet, en
obefintlighet, som gifver landets största massa en mörkgrön hufvudfärg.
Den norrländska pessimhmen är rènt ohjälplig, då den vill röja
sin rätta art.
Under hela den snart femtiåra perioden af mera energisk
skogs-sköfling och dessutom så långt tillbaka, som något häfdens blad
omnämner skogens tillstånd, har i Norrland rådt jämmer o chveklagan öfver —
»ingen skog » /
— »Nu är sistpinnen tagen!» lät det redan under förra
hundratalet, dä tjärbränningen redan hade förhäijat den bästa tjärfuran.
— »Nu är det ändtligen ute med skogen!» var beskedet i böljan
af detta hundratal, då jättestora mastspiror började tryta.
— »Här kan hvarken Gud eller kejsarn mera ta’!» försäkrades
kring femtitalet, då prima skeppsvirke var närmast slut.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0415.html
