Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Om folkskolor i allmänhet och den svenska i synnerhet, af Dionys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
lägset sina protestantiska bröder i att förslafva sin hjord och hälla
fri-hetsandan nedtryckt.
I de protestantiska landen — enkannerligen Sverige — har
prästerskapet ej mäktat vara mera än en kulturbroms, och folket har detsamma
till trots tillkämpat sig en plats vid en om ock stundom mager
upplysnings kålgrytor.
Bevis för ett sådant utslungadt påstående önskar man kanske? De
äro sannerligen lätta att prestera. •
Låtom oss bläddra igenom riksdagsdebatterna frän den tid, då
folkskolestadgan kom till stånd — riksdagshandlingarna från slutet af 30
och böijan af 40-talet. De ledande männen, herrarne af Wingård,
Hedrén (Palmærs berömde biskop med den felaktiga accentueringen),
Heurlin, Tegnér, Agrell, Berlin, Sidner, andra att förtiga — alla
representanter för den högkyrkliga riktningen — hvar stodo de?
Tegnér, som ännu stundom -— besynnerligt nog — citeras som
en auktoritet på folkupplysningens område, skref i bref till Heurlin:
»Utom katekesen anser jag folkskolan ingenting behöfva, jämte skrifva
och räkna». Det är ett sant uttryck för den dåtida
genomsnitts-präst-mannens åskådningssätt gentemot folkbildningsbehofvet.
I vår nuvarande lagstiftande församling har folkskolan och
folkbildningen ej längre prästerskapet, såsom stånd betraktadt emot sig. Men
det är med prästandan i riksdagen — särskildt dess första kammare —
såsom med Olof Trätälja i Värmland: »Den går där än i dag.» Ett
blygsamt förslag till omorganisation af folkskoleinspektionen, hvarigenom
mera rum skulle lämnas ät fackinsikter, blef i fjor, ehuru antaget af andra
kammaren, af den första snäft tillbakavisadt. Inspektionen hvilar, menar
man kantänka, i goda händer!
Hvad som enligt Tegnérs mening borde vara skolans A och O,
är därför också till denna stund skolans A och O. Det tjänar till
ingenting att förneka detta sorgliga och farliga faktum, sorgligt därför att det
verkar nedstämmande, förlamande och mekaniserande på skolans öfriga
discipliner; farligt, därför att denna myckna bortslösade och onyttigt
använda tid håller den svenska skolan efter de stora kulturländernas och
medverkar till att dana ett folk, som får alla förutsättningar för att bli
tillbaka i nationernas stora täflingskamp.
Vi behöfva bara anföra ett enda smådrag, som i all sin
obetydlighet är betecknande nog.
Framför oss ligga tvänne läsböcker — en svensk och en fransk
— afsedda för samma åldersstadium: 9 å 10 år.
Den svenska bokens tre första sidor innehålla en rörande, gudlig
betraktelse, som slutar med ungefär följande sens moral: »Var bara
ödmjuk, så skall du få hvila vid Jesu sköna, heliga och oskyldiga hjärta,
om ock icke häi på jorden, så kanske i himmelen.»
De tre första sidorna i den franska boken inskärpa renlighetens
och arbetsamhetens dygder och innehålla följande lärdomar:
»Se lever å six,
Dejeuner å dix,
Din er å six,
Coucher å dix,
Font vivre 1’homme dix fois dix»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
